Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Från Parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sm Sr ÅA soc JR —-
318
merna vanvettigt beundrade och gouterade filosofen Caro. En
förf. benämner denne Caro en mild epikuré, en hysterisk filo-
sof, en sliskigt småleende salongsretor, som hufvudsakligen an-
rättat sina utpyntade, glatta, honungsklibbiga föredrag för en
ytlig, på snask begifven dampublik. Man skall väl kunna före-
ställa sig honom som. en insinuant person, som icke blott
genom sina fraser, utan ock genom sitt utseende och sin habila
stämma kan bli fängslande och modern för en massa verlds-
damer. Nu påminde visserligen den Bellac’ska beundrarinne-
skaran på Dramatiska teatern om allt annat än verldsdamer
och finfina salonger, men det är ingen ursäkt att låta Bellac
utmärka sig egentligen genom en massa konstiga rörelser och
svängningar med kropp och armar samt skroderande, som allt
kanske passar bättre i någon bourgeois-uppkomlings balsalong
i Stockholm. Men att vara fin eller att bemöda sig om att
genom ett omsorgsfullt -detaljeradt, stillsamt och beherskadt
spel vinna afsedd effekt, är något som ej tyckes riktigt ligga för
denne artist. — Paillerons pjes är nu lyckligtvis 1 och för sig så
rolig, att man kan se den med nöje trots den Bellac och i
viss mån den hertiginna som nu presterades. Och några anmärk-
ningar träffa icke hr Fredriksons underprefekt elier fru Fahl-
man, som utförde sin föga tacksamma roll fint och vårdadt,
och väl knappast hr Thegerström och fru Hartman, etc. Frö-
ken "Sandell var nu Suzanne, och verkade ej ysterheten i bör-
jan fullt naturlig, var hon sedermera desto utmärktare, sär-
skildt då kärleken vaknade till lif och bröt fram. — Det skall
vara svårt att finna någon aktör, som man så snart kan utan-
till, som hr Palme, och det förefaller som om han antingen
inte skulle orka med eller bry sig om den intellektuella an-
strängning, som är förbunden med försök att individualisera
en uppgift. — Fru Bosin skulle vara »l’esprit, le bon sens ai-
guisé, la gaité ouverte>», men inte var hon det; och hon skulle
i all: denna pedanteriets och tillgjordhetens verld införa en
vederkvickande fläkt från det gamla, friska, pikanta gauloise-
riets dagar, men inte blef det någonting af. - Hon var torr
och föga uppmuntrande, talade konstladt, och af »romanesk-
heten vid 60 års ålder» fanns intet spår annat än i rollens
ord. — Fröken Zetterberg hade försett Lucy med en stark engelsk
brytning, som onekligen kan anses vara motiverad, men drefs
till den grad, att den verkade tröttande. — Att en sådan
figur, som den hr Grips spiritualitet utfunderat, får visa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
