Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Robert Burns i ny belysning. En biografi af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
uppenbara för oss mannen 1 alla hans skiftande sätt att ut-
trycka sig, såsom med en skicklig anatoms finaste instrument
lägga de för oss öppen hans inre natur. Från barndomen
hade Burns lust för att skrifva bref. »Ehuru jag i hela
verlden icke hade affärer för några öres värde, bragte mig
nästan hvarje post lika många bref som om jag varit en
vidt uteliggande handlande, son af dagbok och hufvudbok»>.
Och han hade fullt upp med tillfällen i dessa förflutna da-
gar att praktisera brefskrifvarekonsten, som hos honom verk-
ligen var en omsorgsfullt studerad och praktiserad konst.
Han var halfva grefskapets förtrogne i kärleksaffärer, och
påkallades beständigt af de unge sprättarne för rörande
epistlar till deras landtliga skönheter. Lägg härtill den
korrespondens som föranleddes af hans egna mångfaldiga
erfarenheter af samma slag, och vi kunna förstå honom då
han säger: »Sjelfv va gåspennan i min hand tyckes instinkt-
mässigt känna min inbillningskrafts välbanade väg, min sångs
favorittema. »
Dessa tidiga produktioner äro likväl till största delen
förlorade, och vi fördjupa oss nästan omedelbart i hans
korrespondens beträffande förbindelsen med Jean Armour,
som — icke för mycket sagdt — var spök, da för hans
lif. Han hade förälskat sig i nyssnämda flicka, — som utom
det att hon var vacker, enligt hans egna ord, var »god och
hederlig» — hade träffat henne vid allmänna möten, på
fälten, mellan häckarna och anteciperat på äktenskapsrättighe-
terna. Då Burns erfor att hon var nära att blifva moder, och
han väl visste att det skulle tjena till intet att begära henne af
hennes föräldrar, gaf han henne en skrifven förbindelse,
hvarigenom han erkände henne som sin hustru, och sålunda,
enligt skotsk lag på denna tid, lagligen gjorde henne till
hang. egen. Men Gudnås! Öfvertalningarna af Jeans fader
visade sig vara starkare än kärleken till hennes älskare, som
nu omsorgsfullt hölls på afstånd; hon samtyckte att afstå
från Burns, att stryka ut namnen från äktenskapsförbindel-
sen, och att infinna sig i kyrkan för att få dokumentet
offentligen annullieradt. >»Hur jag upptog detta kan endast
gissas», skrifver Burns. »Det öfvergår vida all beskrifning,
Det finnes alltid en led vacker ’portion af Bedlam" i en
skald, men vid denna tid var jag till nio och nio tiondelar
" Ett allmänt dårhus i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
