Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Robert Burns i ny belysning. En biografi af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
olika intelligent begåfning, samt hur han under alla omstän-
digheter bibehöll sin naturliga enkelhet, manlig rättskaffenhet
och denna stolta sjelfständighetsande, som för Miltons Satan
ingaf honom en beundran, som skulle gjort honom till Car-
ducci + sjelf. Väl mottagen i alla kretsar, ifrigt uppmanad
att stanna i Edinburg eller bosätta sig i London och uppe-
hålla sig genom skriftställeri, sade Burns goda förstånd
honom, att hans lycka berodde på att återvända till hans
gamla lefnadssätt, i daglig beröring med naturen, något som
endast sysselsättningar utom hus kunde förskaffa honom.
Han gjorde derför tvänne resor genom olika delar af Skot-
land. Ofverallt väl mottagen af rika och fattiga, njöt han
af natursceneriet, lärde sitt lands sånger och slog sig der-
efter ned på en liten farm, nära hans födelseort, för att
försörja sig och hans nya börda af hustru och barn. Men
det finnes trettiofyra bref, skrifna af skalden under hans
vistande i Edinburg, som på underbart sätt uppenbara hans
pulserande, lättrörda hjerta, hans känslors renhet, och på
samma gång denna stora brist på omdöme, hvilken var en
förbannelse för honom sjelf och dem han mest älskade.
Mot slutet af hans vistande i. nyssnämda stad gjorde han
bekantskap med ett ungt och vackert fruntimmer, en ganska
berömd skaldinna och aktad af alla för hennes goda förstånd
och kunskaper, men hvars lif från början blifvit härjadt
genom ett tidigt giftermål med en rå, brutal man. Denne var
nu utomlands, hade ötvergifvit henne för åratal sedan och hon
lefde nu i Edinburg på sina egna hjelpmedel. Hennes ung-
dom, skönhet, förstånd, poetiska natur och kanske särskildt
hennes olyckor upptände snart kärlek hos skalden, hvars
hjerta, enligt hans egna ord, var »helt och hållet fnöske»>.
Det unga fruntimret sjelf andades fritt i en atmosfer
af andlig och moralisk sympati, som hittills varit henne
förnekad. Aldrig är Burns så fin som när han skrifver till
sin »Clarinda>, sjelf vanligen undertecknande sig »Sylvander»>,
två namn, hvilka i och för sig antyda den romantiska na-
turen af hans böjelse. Poesi och religion utgöra favorit-
temat 1 korrespondensen, men i synnerhet hvad Burng
= Carducci (Giosué), f. 1836, utgaf 1865 Inno a Satana (hymn till
Satan) och försvarade 1879 skriften i »Satana e polemiche sutaniche».
Carducci framhåller i dessa arbeten den förnekande principen såsom det
menskliga lifvets drifkraft. Se Dagens Krönika 1884, der en uppsats
om Carducci fins införd.
LADES
= SN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
