Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Hierarkien i fara? af Karl Bertel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
derför utskottets betänkande »utan vidare afseende än det, som
man alltid måste fästa vid vissa sanningar, hvilka der vore ut-
talade», och slöt med att föreslå inalles 5 »reorganisationer»:
af lärokurserna m. m. och naturligtvis af tålamodet.
Sedan dess ha nu 18 år förflutit, och hr Rundgren har
verkligen fått tid att se. hur vår egen organisation (förlegadt
lånegods från Preussen) verkat. Dock, det är sant, hr Rundgren
ser inga dåliga följder deraf, hvarför prof. Lidforss skildring
och t. ex. våra egna med den samtidiga skizzer i boken: »Under
kyrkans egid, skildringar ur svenska elementarlärarelifvet», måste
vara falska. Derpå torde väl dock ”de lärde” tvifla.
Enär om det Rundbäckska organisationsförslaget, som väl
stödde sig på, men visst icke var någon fri öfversättning af
norska skollagen, antagits (det föll i 1:sta kamm.), ombildningen
af styrelsen blifvit en gifven följd, är det intressant att se,
såsom vi ofvan. sågo, att 1 hr Rundgrens tanke ombildningen af
styrelsen är just det vigtigaste. I den omständigheten se vi nu
ett och kanske det främsta af motiven till hr Rundgrens upp-
trädande år 1870. Norska skollagens föreskrift, att konungen
utnämner lärarne, hvilka ej äro underkastade prof, var det spöke,
som han ryggade tillbaka för, men med understöd af goda med-
hjälpare ur 1:sta kammaren lyckades besvärja. Prestväldets pre-
stige! hette det då inom honom, och nu uttalar han det tyd-
ligt. I den saken är han konsekvent.
Hr Rundgren är konservativ. Men vi, enfaldiga som vi
äro, tycka, att det ej bort hindra honom att se, att den norska
skollagen, Hartvig Nissens arbete, är ett storartadt mästerverk i
jämförelse med våra skollagar både före och efter 1859, fastän i en
af dess paragrafer står det der betänkliga om konungens utnäm-
nvingsrätt. Historiens dom föreligger dessutom redan. Ro ha näm-
ligen norrmännen haft, men icke vi, och vi få den aldrig, förr än
kyrkans anspråk på supremati blifvit för alltid tillbakavisade.
Och det egna inträffar, att i följd af »den obotfärdiga konserva-
tismens förhinder» hr Rundgren i själfva verket svikit sitt eget
program eller måste erkänna, att det är i behof af »reorganisa-
tion». Nitt program har han nämligen ej affattat så här: »Prest-
väldets makt öfver skolan är min ledstjärna», utan som följer.
»Att inom lagens grämser söka befordra utvecklingen är kon-
servatismens uppgift. Aktning för bestående lag, tradition och
tidige indskrenkning ophaeves alle om lerde skoler Mdtil geldende Lov-
bestemmelser. — Thi have Vi antaget og bekreftet, ligesom Vi hermed
antage og bekrefte denne Beslutning som Lov.»
Ur Dagens Krönika. VIII, 11—12. 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
