Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Hierarkien i fara? af Karl Bertel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
sed är konservatismens ledstjärna.» (Ur biografiskt Lex.) Det
förra har han ej gjort, vi se det nu. Kanske derför att han
alldeles glömt bort utvecklingen för den senare grundsatsen,
som är falsk och i moraliskt hänseende förkastlig, så länge ej
tillagts: »såvida bestående lagen, traditionen och seden äro goda
och allmännyttiga». »Salus publica summa lex estov! och »pröfven
allt, men behållen det godt är», äro erkändt goda maximer från
forntiden. De grekiska sofisternas sätt att bevisa hvad helst
de behagade, förtjenar deremot än i dag att betraktas som var-
nande exempel.
I hvilket ärofullt ljus i jämförelse med det Rundgrenska
mörkret och statsrådet Carlsons, sålunda regeringens, slingrande
och listiga undanflykter, stå icke i dag de deciderade reform-
vännernas uttalanden år 1870. »Att låta läroverket fortfarande
blifva behäftadt med sina brister, sedan man blifvit öfvertygad
om deras befintlighet, det synes mig vara det samma, som att,
då någon är sjuk, dröja med att tillkalla en läkare, till dess:
man får se, huru det går med den sjuke, hvarvid det stundom
går med honom så, att ingen doktor kan hjelpa honom.» (Abr.
Rundbäck.) — I sanning profetiska ord och värdiga en foster-
landets sanne vän! — »Skulle detta förslag, oaktadt alla de skäl,
som tala därför, nu stranda, så torde det kanske dröja länge,
innan en så välbehöflig och tidsenlig reform af vårt högre
skolväsende som denna, kommer till stånd.» (Altin.) — Ja,
ännu har reformen ej kommit till stånd, och äfven nu kommer
regeringen med undanflykter, eller rent af flyr för ropet från
andlige med samma falska ledstjärna som hr Rundgren. —
»Debatten i denna fråga ådagalägger, i hvilken egendomlig ställ-
ning till den obotfärdiga konservatismens förhinder de reform-
vänner befinna sig, som på allvar vilja något, i stället för att
med munnen och fraserna vilja allt eller — hvilket kommer
på ett ut — intet.» (Hedin).
Annorlunda ha alla andra civiliserade lands regeringar betett
sig i denna fråga. I t. ex. det »fria> Norge" och det »för-
tryckta» Finland infördes ungefär samtidigt skolordningar, enligt
hvilka biskoparne ej ha annan inspektionsrätt öfver skolan än
+ Lov om offentlige Skoler for den hgiere Almendannelse. Af
d. 17 juni 1869. Skolordning för Finland af d. 8 aug, 1872. Ur dessa
lagar, hvilka under så lång tid hunnit visa sin duglighet, äro de an-
skrämmeliga nyheterna i komiténs förslag hämtade. — I Finland utgick
redan 1867 vid kyrkolagens omarbetande — så långt ha vi, såsom
bekant, ännu ej hunnit — ur den samma stadgandet om skolans be-
roende af kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
