Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några spörsmål angående Sveriges yngre literatur af En gammal man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några spörsmål
angående
Sveriges yngre literatur
af
JEJn gammal man*
Det är icke utan tvekan jag offentligen yttrar några
ord om den nyaste literaturen i vart land. Carl Johan
äldste sonen min, har en pojke, som ligger i Upsala och
läser pä graden, och denne har allvarligen sagt mig, att jag
inte förstår ett dyft af den unga generationen. Och inte
vill jag gerna att min käre sonson ska’ skämmas för min
skull heller. Men nu har jag ändå något på hjertat, något
som har tryckt mig så länge, att jag inte vet annan råd än
tala om det. Jag ska’ göra det så blygsamt som det anstår
en gammal afdankad magister, när han har att göra med
ting, som kunna vara större än de synas honom.
Min snälle sonson har tagit hem med sig under feri-
erna några böcker af G. af Geijerstam, G. Nordensvan, T.
Hedberg, O. Hansson — jag mins inte för tillfället fler,
men man skall nog förlåta en gammal man, om han glömt
några. Det är det nya Sverige, sade han, läs dem, så skall
farfar få se, hur de moderna andarne tänka och känna.
Det var då jag hade läst dem och försökte räsonnera om
det moderna, som jag fick veta, att jag ingenting förstod
af den nya generationen. Saken är nämligen den, att jag
tyckte inte det var nytt alls, och då min käre Carl skulle
säga, hvad det nya var, talade han så lärdt om realism och
* Som vi knappast hehöfva påpeka, behandlar ofvanstående uppsats
en, genom fröken Keys och hr von Bergens föreläsningar, i viss mån
brännande fråga. Om densamma, jemförd med Volontaires nästföljande
literära utredning, skulle visa sig närmast likna en ^storm i ett vatten-
glas», torde framställningen dock för mången innebära det forlösende ord.
Red:s anm.
Ur Dagens Krönika IX. 2. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
