Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - En hädangången humorist (minnesruna öfver lektor A. E. Holmgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
det och det. »Kan du läsa?» utbrast då H. med den mest
förvånade uppsyn. — At en af sina vänner gaf H. vid ett annat
tillfälle — då denne i ett kritiskt ögonblick tagit till flykten
för att enligt föregifvande hemta hjelp mot hotande gardister i
en nattlig timme, hvarvid H. lär blifvit ensam lemnad i sticket,
i det vännen aldrig återkom med hjelpen — åt denne, säga
vi, hvilken innehade någon slags militärisk grad, gaf H. för
alltid den mera expressiva än smickrande benämningen Lepus
Militaris.
Ett par andra anekdoter ur H:s umgängeslif:
M., en bekant till H., satt en Annandag-Jul och rakade
sig vid ljus kl. 8 på morgonen. En stark ringning hordes och
jungfrun kom in till M. och sade att en okänd herre ville tala
vid honom. Ehuru öfverraskad af det tidiga besöket på en
julhelgdag, bad M. henne låta den okände stiga in.
— Hvad är herrns ärende? sporde M., som i halfdunklet
icke kände igen den besökande, hvilken blygsamt höll sig vid
dörren.
— Känner du inte igen byggmästar N . . g?
■— Förlåt, bror, sitt ned, jag har straxt slutat rakningen;
men hvad i all verlden gör du ute så tidigt på Annandag Jul?
— Jag skall helsa från H., sade N—g med ett små-
slugt leende.
(Han har väl inte kommit hit kl. 8 bara för att helsa från
H., tänkte M. Ettdera har H. hissat upp byggmästaren på
någon julkalasbjudning, eller ock har han hittat på något sat-
tyg. Han måtte väl inte bjudit hit N—g på frukost heller).
— Vi träffades i går och H. talte om’et, fortfor N—g.
— Hvad för slag?
— Di der tjugufemtusen, som du fick till julklapp.
— Tjugufem tusen! Små dj—ar, eller hvad?
— Tjugufem tusen kronor — vet jag — Du vill väl inte
att det skall blifva bekant. Jag lofvar heligt att inte tala om’et
för någon menniska; men jag ville låna tjugutvå tusen.
— Inte mera?
— Inte för närvarande.
— Hvad sade Flugis?
— Vi träffades på Ladugårdslands-schweizeriet och jag
frågade hur du mådde. »Nog mår M. bra, alltid», sa Flugis.
»Han fick tjugufem tusen kronor kontant till julklapp af sin
rika moster, och mera får han, när hon dör; men han vill
inte att det skall blifva bekant, för då blir han öfverlupen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
