Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Lafayettes minnesbild af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Martinique att under amerikansk flagg angripa de engelska
öarne samt anhöll i ett bref till ministern Maurepas, att
man måtte öfverfora amerikanska trupper till ön Ile de
France för att derifrån angripa de engelska faktorierna i
Indien. Tydligen gjorde han allt hvad han kunde för att
för republiken förvärfva Frankrikes bistånd.
Nyss återstäld från sin blessyr, fick Lafayette glädje-
budskapet om framgången vid Saratoga, hvilken hade till
följd, att Frankrike snart bestämde sig för deltagande i kri-
get. I nov. utkämpade han sjelf med framgång en liten
drabbning mot lord Cornwallis nära Filadelfia. Kongressen för-
klarade nu, att den »med nöje skulle se markis Lafayette i
spetsen för en division.» Han fick också en sådan jämte
uppdraget att göra ett infall i Canada, men han stötte här
på oöfverstigliga hinder. I början af följande året blef han
af engelsmännen innesluten, och de engelske officerarne in-
bjödo redan damerna i Filadelfia till en supé, der man
skulle få nöjet sammanträffa med markis Lafayette; men
markisen betackade sig för den äran, ty han lyckades slå
sig igenom. Nu kom den franska hjelpsändningen och nöd-
gade engelsmännen att utrymma Filadelfia. På d’Estaings
flotta tjente grefve Curt Stedingk, i Rochambeaus här grefve
Axel v. Fersen, båda svenska hofmän vid det franska hof-
vet; som rojalister af gamla stammen drogo de i fält med
regementet royal suédois och med något tycke för den nord-
amerikanska fristaten blefvo de ej besmittade. Lafayette
kom med dem ej i beröring, helst som han snart derefter
anträdde sin hemresa.
För att hemföra honom utrustades »Alliance», republi-
kens bästa krigsfartyg, och i jan. 1779 afreste han, efter
att af kongressen hafva fått stora hedersbetygelser. Resan
blef ej utan sina faror. De engelska matroserna, som
utgjorde flertalet, sammangaddade sig till ett myteri för att
lemna skeppet i engelsmännens händer, men kort före ut-
brottet blef anläggningen upptäckt. Med Lafayette i spetsen
samlade sig fransmännen och amerikanarne på däck och höllo
der en kamp, som slöts dermed, att 30 engelska matroser
lades i kedjor. I febr, anlände fartyget lyckligt till Brest.
Lafayettes derpå följande hemresa var ett verkligt triumf-
tåg; vid hofvet, i den förnäma verlden, hos folket, öfverallt
mottogs den 21-årige krigaren med lyckönskningar, erkän-
nande och utmärkelser. Han sökte fåfängt förmå franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
