Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Lafayettes minnesbild af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
regeringen att utrusta en expedition till Canada, men lyc-
kades utverka ett penningunderstöd åt Washington, samt
löftet om en större hjelphärs afsändande. Nu återvände
han till Amerika och anlände i april 1780 lyckligt till
Bostora. Under följande årets fälttåg förde han öfverbefälet
i Virginien. »Den pojken skall icke undslippa mig», skref
lord Cornwallis helt öfvermodigt i ett bref. Men det
blef i stället den ädle lorden sjelf, som blef fångad och
måste ingå kapitulationen vid Yorktown. I äran af denna
framgång, hvarigenom fälttåget fick sin för nordamerika-
narne glänsande afslutning, hade Lafayette en väsentlig
andel; grefve Axel. v. Fersen må nämnas som en af del-
tagarne i denna bedrift. Kort derefter återvände Lafayette
till Frankrike, der fredsunderhandlingarne tagit sin början,
på samma gång man i förbund med Spanien ändå förberedde
ett nytt fälttåg. Han afreste efter någon tid med trupper
till Cadiz för att gå ombord på en derifrån utlöpande flotta,
men fick der underrättelsen om den i febr. 1783 afslutna
freden. Han gjorde följande året ännu ett besök i det nu
erkändt sjelfständiga Nordamerika, der han öfverallt mottogs
som hedersgäst och tillbragte några angenäma dagar hos
Washington på Mount Vernon. Efter att hafva blifvit för-
klarad för »hedersmedborgare i Förenta staterna», återvände
han i jan. 1782 till Frankrike. Af sin förmögenhet hade
han uppoffrat 700,000 francs för den nya republikens fri-
görelse och i kampen derför hade han vid flere tillfällen
spilt sitt blod.
Lafayette blef den lefvande förbindelseleden mellan den
nordamerikanska frihetsrörelsen och den franska. På samma
gång han ideligt brukade sitt inflytande till den nordameri-
kanska republikens törmon, medverkade han, hvarhelst det
gälde att realisera frigörelsetanken äfven på andra håll. Med
Washington hade han ofta samtalat om utsigterna till ne-
gerslafvarnes frigifvande, men för denne lågo utsigterna der-
till ännu långt borta. Hemkommen till Frankrike, köpte
han för 120,000 francs en plantage i Cayenne för att be-
folka den med fria negrer. Ehuru med föga framgång,
sökte han utverka en lindring i den hårda medfart, som
öfvades mot de franska protestanterna. Under en resa i
Tyskland blef han med välvilja mottagen af Fredrik II i
Berlin och af Josef II i Wien. Mest faste han sig vid
Fredrik II:s bror prins Henrik, hvilken han fann ega »ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
