Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Ett sanningsvittnes undanflykter af Volunteer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
nom realistiska bravader köpa sig* ett flyktigt loford af
lika osjelfständiga smakdomare, nu när ett omslag synes
vara börjadt, sjelfva skola, alldeles i öfverensstämmelse med
sitt skaplynne, slå om».
Det var elakt sagdt af herr W.; han har dermed dels
i meningens början opåtänkt gifvit just den osjelfständiga
Drachmann en släng, dels pikat dem af sina landsmän som,
då opinionen bland dem, hvilka ha makten att belöna, blif-
vit fiendtlig mot realism, följt denna stämning, slagit sig på
opersonlig diktning af det slag, svenska akademien plägar
uppmuntra. Någon af de förkättrade realisterna fins dock,
mig veterligt, ej bland dessa praktiska naturer, hvilka en-
ligt W. så väl förstå att uppfatta tidsandans kraf och rätta
sig derefter.
»Drachmanns inre utveckling», säger Wirsén (Posttidn.
85, n:o 138)» erbjuder likasom C. V. A. Strandbergs en .. .
tillfredsställande anblick». Jaså! Liksom Talis Qvalis, fri-
hetsmannen, som hamnade i Posttidningen! Hos Drachmann
betecknade omslaget »förädling och frigörelse», hos Talis
antagligen äfven frigörelse, från ungdomsidealen, ungdoms-
hoppet.–––-— — — — — — — — — — — — —
Den icke-svenska literaturen har sålunda gifvit herr
W. en viss ersättning för den tydliga olust, som hans oef-
terrättliga landsmän ingifva honom. Han kan, tycks det,
omöjligt hålla dem i tyglarne, hålla dem i oskyldighetens
tillstånd gent emot moderna tankeströmningar. »Det är
angenämt, att för någon gång kunna till läsning anbefalla
ett skönliterärt arbete», biktar han med anledning af Stindes
Borgarfolk (Posttidn. 85, n:o 244). Det är sällan hans lands-
män gifva honom den angenäma sysselsättningen. Det är
då N. P. Ödman utgifver några ganska torrt nedskrifna
minnen från en ganska frisk ungdomstid, då C. A. Melin
sjunger om Prinsessan och svennen, eller då han om det
»milda och rena» klöfverbladet Viktor Moll, Anna A., Char-
lotta Lindbom eller Lindholm (hvad fruntimret hette), får
gifva betyg på »en stilla, rik innerlighet» — — — »stilla
vemod, elegisk sorgbundenhet» etc. etc. Eller då statsrådet
Gunnar Wennerberg med bister patriot-uppsyn framslungade
sina dikters fjerde hand, »rikt på kärnlyriska och foster-
ländska dikter af förblifvande värde».
* ^Köpa sig.» Kurs, fortfarande af Volunteer.
Ur Dogms Krönika. IX, 3. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
