Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - En literär farisé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
våra bokhandlare och förläggare inte finna det just sa an-
genämt att ha fattighuset, helst hr Torelius’, i perspektiv
och hela verlden inte kan späka sin lekamen året om med
psalmer och predikningar, så sälja de med glädje både mo-
derna hoc est osedliga romaner, diktsamlingar och annan
osedlig literatur, och herr Torelius får knyta näfven i byx-
fickan.
För öfrigt — vi fråga bara! — betraktar icke herr
Torelius »Vårt Land» som en affar? — nå om så icke är,
hvarför delas då icke hela upplagan ut gratis? Men se
herr Torelius gör nu i en s. k. kristlig tidning och derför
finner han det icke så galet, att det blefve ett godt ge-
schäft. Icke heller hr Wirsén lär gratis utdela sina rim-
made uppbyggelseskrifter ? Men för vår del finna vi det
mera opassande att slå mynt af religionen än besjunga en
qvinna, så olycklig som t. ex. Mary Vetsera. »Kasten icke
första stenen!» det tyckes herr Torelius i sin blinda fariseism
hafva glömt.
Att nu inlåta sig i ett estetiskt resonnemang med hr
Torelius vore för visso bortspildt bläck och möda, an-
nars skulle man ju mycket lätt kunna bevisa att århundra-
dets störste skald Byron, eunuckmoralen till trots, i »Don
Juan» icke tvekat att besjunga äktenskapsbrottet, och
Dantes Francesca da Rimini, om man nu vill gå riktigt
tillbaka till den gamla goda tiden, står ju också som ett
glänsande exempel i literaturhistorien. Låt oss för öfrigt
höra, hvad en af våra förnämsta skönliterära kritici, seder-
mera biskop J. 77. 77homander yttrar i ämnet. Såsom
teologie docens vid Lunds universitet — således en aukto-
ritet som herr Torelius väl icke djerfves underkänna —
skrifver Thomander till sin ungdomsvän, skalden Dahlgren
i de på tryck utgifna brefven:
»Sedan hvilken tid har man beslutit att efter tio Guds
bud döma om en ny estetisk förtjenst? Den sköna äktenskaps-
bryterskan i »Don Juan» har i Angelika (tragedien »Man-
fred») sitt fullkomliga motstycke, en karaktär som i qvinligt
moralisk skönhet, åtminstone i skaldens idé, icke öfverträffas
af Desdemona. Den otrogna enkans oändligt sköna bref
till sin älskare tyckes i synnerhet hafva väckt vissa recen-
senters förargelse. Tro de då på fullt allvar, att en brottslig
kärlek, icke ens i den stund då den pliktar för sitt brott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
