Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - En literär farisé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
är i stånd till någon upphöjning i tanken, kan vara stor,
innerlig, till och med ädel?»
Biskop Thomanders ord — en fint bildad prestmans
och kritikers skarpa protest mot literära fariséer af herr
Torelii skrot och korn — kunna väl om någonsin tillämpas
just på kronprins Rudolfs och Mary Vetseras tragiska öde.
Och man skall vara alldeles förblindad af andlig högfärd
och renons på all känsla, för att sätta sig ner och döma på
rak arm, låt vara en brottslig, men så lidelsefullt hängifven
kärlek som deras.
Och derför att vi nu vågat låta baronessan Vetseras
porträtt åtföljas af ett poem — ty att intaga porträttet var val
ingen sa himmelsskriande synd, då alla Europas förnämsta
illustrerade tidningar efter oss gjort det samma — ett poem,
som, efter hvad »Vårt Land» säger, »i välklingande, men
till sin tendens vämjeliga strofer nedlägger sin hyllning för
äktenskapsbryterskans fötter» — derför utöser nu »Vårt
land» öfver Dagens Krönika sin heliga vredes skålar och
ställer oss till räkenskap för bristande moral.
Det är verkligen högkomiskt! Och det är tendensen
i Daniel Fallströms poem, som framkallat detta hr Torelii
blixt och dunder. Hr Torelius måtte då ha läst Fallströms
dikt på samma sätt som en annan viss hög, af presterna
ännu erkänd potentat läste bibeln. Ty tendensen framgår
ju tydlig och klar af sista strofen i dikten:
En saga om att kärleken,
beledd och hånad af vår tid,
går stundom hämnande igen
och skördar unga lif dervid.
Det är för denna af tidens materialism förorättade stor-
makt Rudolf och Vetsera falla offer; kärleken är den guddom,
som vårt blodlösa, egoistiska slägte oupphörligen skymfar
genom att vid äktenskaps ingående allt för sällan ta den
med i räkningen, och som derför, för att straffa och hämna,
stundom går igen i hela sitt majestät och tvingar verlden
att se, att kärleken likväl är den starkaste.
Detta är nu »den vämjeliga tendens», hvarom »Vårt
Land» ordar, och som förskaffat denna tidskrifts utgifvare
beskyllningen att vara vinningslysten, osedlig — ja, gud
vet allt hvad! Det är således derför, att Daniel Fallström
i sin dikt predikar idealism, hyllar kärleken som det star-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
