- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
300

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Paul Fritz Mengel såsom radikal riksdagsman af J. N. Nyman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300
midt in i de pågående striderna för reformer i allmänhet och
förbättrandet af jordbrukarnes ställning i synnerhet. Med sina
två länskamrater, S. Ödman och J. Persson, förenade han sig
i deras motioner om lättnader i jordbrukets bördor, så t. ex. om
remonteringsskyldighetens öfvertagande af staten, upphörandet af
kungs- och kronoskjutsskyldigheten i fredstid m. m. och uppträdde
sjelf såsom motionär icke blott i liknande syfte, utan äfven i det
mer positiva: att på hvarje sätt verka för jordbrukets höjande.
Riksdagen hade knappast varit samlad i två veckor, förr
än Mengel blef i tillfälle att visa sin skicklighet såsom debattör,
och det på ett sätt, som tillskyndade honom en verklig triumf.
J. Lekberg från Nerike hade motionerat om upphäfvande af k.
förordningarna den 19 Dec. 1827 och den 13 Juli 1853 ang.
hemmansklyfning och jordafsöndring. Den sistnämda förordningen
var således alldeles ny och för öfrigt framkallad af en riksdags-
skrifvelse till k. m:t, men hade redan visat sig såsom ett stort
misstag och väckt starkt missnöje genom de hinder, den upp-
stälde för möjligheten, att en fader skulle kunna klyfva sitt hem-
man i hur små lotter som helst mellan sina barn. Man tog
alltså för gifvet, att inom bondeståndet ej en enda röst skulle
höja sig mot Lekbergs yrkande om rätt till obegränsad hemmans-
klyfning. Men Olof Larsson från Gefleborgs län öfverraskade
ståndet med att göra opposition, då motionen skulle remitteras
— i förbigående sagdt, hörde remissdebatter då till ordningen,
äfven vid de mest obetydliga förslag. Han trodde nämligen, att
den
kets
både
obegränsade hemmansklyfningsrätten skulle leda till jordbru-
ruin och minska tillfällena till arbetsförtjenst m. m.
Då tog Mengel (den 5 Nov. 1856) ordet och försvarade med
skicklighet och värme hvad han kallade för rätten att för-
värfva och behålla hur liten jordtorfva som helst. Han slöt sitt
anförande med följande reflexioner, hvilkas slutmening är kur-
siverad äfven i ståndets protokoll:
»Antager man emellertid, att hvad som är rättvist, äfven
är nyttigt, så skall lagstiftningen angående hemmansklyfning och
jordafsöndring bli ytterst enkel. Då jag nu anser hvarje af lag-
stiftningen upprest hinder för jordegendomens klyfning eller af-
söndring vara stridande mot den naturliga rätten och följaktligen
orättvis, så önskade jag, att bondeståndet måtte såsom allmän
regel uttala den grundsats, att en hvar är berättigad att, på
bästa sätt, försörja sig och de sina på så liten eller stor jord-
rymd som helst.»
Tre namngifna och »många» andra ledamöter skyndade att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free