Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Paul Fritz Mengel såsom radikal riksdagsman af J. N. Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Ehuru dä nästan ännu mer benägen än nu att kasta allt möjligt
pä staten, fann man dock, att de föreslagna, gagnande torknings-
anstalterna icke öfverstege, hvad den enskilda företagsamheten
mycket väl kunde gå ut med.
Mengels första motion vann säledes ej framgång. Men der-
emot hade han god lycka med åtskilliga andra förslag. Hans
m. fl. riksdagsmäns särskilda motioner om höjning i postskjuts-
legan ledde sålunda till riksdagens skrifvelse af den 27 Jan. 1858
om postföringens framtida skiljande från jordbruket och gästgif-
veriskjutsen och lindring dessförinnan i nämnda besvär. M:s
motion om ändringar i skiftesstadgan bidrog i sin mån att fram-
kalla ett riksdagsbeslut ang. ersättningen åt gode män vid landt-
mäteriförrättningar. Likaledes framgick en skrifvelse till k. m:t
såsom följd af M:s motion om kontroll och beskattning å utländ-
ska brandförsäkringsbolags verksamhet i Sverige. Glömmas bör
ej heller hans verksamhet för djurskyddssaken. Dittills fans i
detta ämne blott en mycket ofullständig lagbestämmelse; den
stod införd i byggningabalken, hvarest i 22 kap. 2 § stadgades
ansvar å den, som »sargar annans fä». Men deremot var lag-
ligen tillåtet att pina »annans fä» på hvad annat sätt som helst
än genom sargande, och sitt eget »fä» fick man sarga och pina
efter behag. De motioner, som nu väcktes, vid 1856—1858 års
riksdag, af Mengel och fem andra riksdagsmän, bland dem tre i
bondeståndet, ledde till rikets ständers skrifvelse af den 22 Juli
1857, med anhållan om ändring af nyssnämnda paragraf, så att
för »uppenbar grymhet i behandling af egna eller andras kreatur»
straffet skulle blifva böter från och med 5 t. o. m. 100 rdr rmt.
M. väckte vid denna riksdag sammanlagdt elfva motioner;
bland dem förtjenar, förutom de redan omtalade, att ytterligare
nämnas det af C. H. Ånckarsvärd inom adeln väckta och af
M. såsom egen motion upptagna radikala förslaget om öfverflytt-
ning af skyldigheten att fortskaffa resande, så att det i stället för
ett enskildt åliggande skulle förvandlas till ett statens bestyr.
Oaktadt denna motion torde åtnjutit rätt stora sympatier inom
bondeståndet, kunda den ej leda till önskad påföljd.
Under diskussionerna om dessa och andra förslag framstod
M. alltid såsom en nitisk kämpe för reformer, men mot alla för-
sök, som från ett eller annat håll kunde göras att hämma den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
