Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Paul Fritz Mengel såsom radikal riksdagsman af J. N. Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
fria verksamheten^ vare sig arbetets eller ordets. Så t. ex. när
en välmenande ståndsbröder, Olaus Eriksson från Göteborgs- och
Bohus län, motionerat för ’ att hindra den då pågående utvan-
dringen af svenskt arbetsfolk öfver gränsen till Norge, uppträdde
M. kraftigt mot slika sträfvanden. En arbetare borde ega full
frihet att söka sitt uppehälle, der han kunde få den bästa arbets-
förtjensten. Förslaget vore dessutom omöjligt att tillämpa; man
kunde nog få en lag på papperet, men knappast uppställa nog
stark gränsbevakning att hindra arbetare att söka sin utkomst
i Norge.
Några år förut hade vederbörande företagit ett af de mest
hotande angrepp, som någonsin riktats mot 1812 års tryckfrihets-
förordning; det var dock lyckligtvis så groft tillyxadt, att det
svårligen kunde motse någon framgång. Det innebar nämligen
ingenting mer eller mindre än upphäfvande af Tryckfrihetsför-
ordningens egenskap af grundlag, naturligtvis i det allt för genom-
skinliga syftet, att denna lags, enligt vederbörandes tycke, allt
för liberala stadganden skulle kunna omstöpas med samma lätthet
som hvilken civillag som helst. Visserligen hade den k. propo-
sitionen härom antagits till hvilande vid 1853—1855 års riksdag,
men intet tvifvel rådde, att förslaget skulle falla, då det före-
kom till slutligt afgörande i December 1856. Icke minst inom
bondeståndet var motståndet starkt. Öfverläggningen hade på-
gått en lång stund, då M. uppträdde. Det torde, sade han,
knappast vara möjligt att öka antalet af de skäl, som ensamt
inom detta stånd blifvit åberopade mot den ifrågavarande grund-
lagsändringen. Tal. ville derför icke upptaga tiden med ett för-
sök härtill. Han ville blott fästa uppmärksamheten vid hvad
som yttrats om de missbruk, till hvilka en del af den periodiska
pressen eller närmare bestämdt den s. k. skandalpressen skulle
gjort sig skyldig på den senaste tiden. Med denna tids skandal-
press, hvars förvillelser tal. beklagade, ansåg han det dock icke
vara på långt när så farligt som med den skandalpress, hvilken
uppkom och fortlefde under de närmaste åren efter det nya stats-
skickets införande 1809.
»Jag menar», sade M., »de vid denna tid utkommande tidningarne
Nya Posten, Räfvarne, hvilken tidnings bittra utgjutelser ansågos hafva
framkallat de oroligheter, som slutade med Fersenska mordet, Allmän
Politisk Journal m. fl., för att ickeotala om dem, hvilka af den bekante
Grewesmöhlen utgåfvos, nämligen Åskådaren, Trumpeten eller Krigsför-
klaring mot allt ondt, Nytta och Nöje m. fl. Om Grewesmöhlen, hvil-
ken såsom kändt är, genom tjenliga medel var vunnen på högsta ort,
och nämnde författares verksamhet såsom politisk skriftställare yttras uti
de Bergman- von Schinkelska Minnena, att han kunde anses såsom ’en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
