Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Grefvinnan Zoë. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
i hennes ögon, hvad hon önskade, och höllo sig ständigt i
hennes närhet för att få tillfälle göra henne en eller annan
liten tjenst.
Zoë var qvinna — qvinna ända ut i fingerspetsarna, och
hon kunde inte annat än känna sig smickrad. Men denna
varma hyllning återverkade, och hon blef älskvärdare än någon-
sin — »det fins inte i hela Paris en sådan qvinna som ni!»
försäkrade den franske kavalleriöfversten, hvilken bevistade ma-
növern. »Nu narras ni, herr öfverste!» log Zoë tillbaka, men
hon kände sig inte så litet stolt i alla fall.
Bland alla dessa uppvaktande officerare var det likväl en
hon inte sett till vid middagsbordet den första dagen — den
unge mannen, som helsat på henne ner ifrån slottsgården.
Hon hade ofrivilligt kommit att tänka på honom flere gånger
under dagens lopp, och alltid hade tanken varit åtföljd af en
fråga: hvar har jag sett honom förr? Men det kunde hon der
emot inte svara på. Och derför tänkte hon på honom så
mycket mer.
Så på aftonen, när man samlat sig inne i den upplysta
salongen för att dricka en kopp te, uppenbarade han sig plöts-
ligt i dörröppningen. Han helsade militäriskt och gick der-
efter fram till generalen. De båda herrarne samtalade ifrigt
ett ögonblick.
»Vi ha ännu tid på oss,» slöt generalen samtalet och lade
vänligt sin hand på adjutantens axel, »se till att få er en kopp
te, det kan baron behöfva, jag skall presentera er för grefvinnan.»
De gingo fram till Zoë, der hon satt och talade om
Longchamps, om Patti och senaste Salongen med den franske
kavalleriöfversten.
»Tillåt mig presentera för grefvinnan ännu en af edra
gäster 1 » •
Hon samtyckte med ett leende och en liten intagande
böjning på hufvudet.
»Grefvinnan von Flandern! . . . baron de Besehe!»
Baronen bugade, och grefvinnan sänkte ännu en gång
sitt vackra hufvud.
»Hvarför ha vi inte fått det nöjet se baron till middagen.»
»Det är mitt fel, grefvinna! Baron de Besehe har varit
öfver till afdelningen B; fram på morgonqvisten kommer det
att smälla.»
»Ska vi segra eller bli slagna, herr general?» frågade hon
med ett litet skälmaktigt leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
