- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
371

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Musikalisk revy af Volontaire

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De dramatiska slitningarne i Çerde aktens duetter uttryckte
hon ganska påtagligt och med rätt mycken verve, men den
stora soloscenens kraf på vexlande nyanser, innerlighet och
hängifvenhet försummades genom ett korrekt, men enfor-
migt och föga hjertekändt sångföredrag.
I sista akten gaf frk. Klemming prof på sin stundom
ganska framstående dramatiska fart i föredraget, flera accenter
fingo sin korrekta innebörd, strofen om modrens död gjorde
särskildt god verkan. I rent dramatiskt hänseende har icke
den unga sångerskan förlåtligt nog greppen tillräckligt i
sin magt, att framställa en dödscen. Må hon studera denna
detalj, ty så ofta som hon aflider — Ingeborg, Margaretha,
Julia etc. — är det väl alla skäl att söka ernå erforderlig
virtuositet i — hr A. Strindberg skulle säga — »konsten
att smakfullt dö».
Hr Strandbergs be^fning ligger ej åt fru Hvassers.
»De er saa dämonisk, De, frue», som Björnson sade till den
stora tragediennen. Bergakungens rol bönfaller dock om
litet demonik, att ej falla tillbaka i den välklingande fadd-
het, hvarmed han utstyrts. Trollets salongsromanser sjöng
hr S. med vanlig röstcharme, men sökte blygsamt ej täfla
med det Ödmanska beundrade C3 i lock-arian. Vi begagna
tillfället varna för nasal röstemission. De sånglärare här i
staden, som gilla och arrangera sådan, veta ej hvad de göra.
Tilgifven mig denna näsvishet en passant!
Hr Nygren och abboten voro putz weg ur operan, de
hade tagit med sig diverse småplock, såsom andra aktens
l:sta scen, Karks visa, bitar här och der samt den präktiga
solistballetten i bergets sollenuitetssal.
Hvem som gaf Bergadrottningen erinrar jag mig ej,
frk. Wolf eller frk. Jungstedt. En ung skolgosse i vårt
sällskap beskref för oss i förväg trollmajestätets toilett: »Och
si jag gick in till venster, för jag trodde att der var ingång
till — till — något — men då kom jag in i ett stort grannt
rum med stiliga speglar och gentila möbler, der stod en fru
klädd till brud i skär kjol och slöja och en mamsell ur
baletten kom emot mig och» — Gossens mamma (vivace):
»Albert får inte gå så der och snoka» — »Ja men mamma,
det var inte deras afklädningsrum, för då så hade väl
—.» »Sch, sch, min lille gosse.» — »Mamma, si der
ä’ granna bruden. — (Bergadrottningen, välkommen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free