Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - John Stuart Mill i ny belysning af Hellen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
verld, samt hans karaktär, sådan den visat sig i hans pri-
vata, sociala och offentliga förhållanden. Det är en sanning
i dessa ärftlighetens dagar att säga det man måste omsorgs-
fullt studera åtminstone fadrens karaktär för att uppfatta
sonens; men vi äro likväl böjda att riskera vetenskaps-
männens vrede och säga att det är ännu nödvändigare när
det är fråga om J. S. Mill än om någon annan stor man.
J. S. Mills barndom, i fall den kan kallas barndom, var
den allra egendomligaste på grund af de besynnerliga åsig-
ter om uppfostran som hystes af fadren, den bekante James
Mill, hvilken icke kan sägas hafva varit en förelöpare till
Frederick Fröbel. *
James Mill var skotte och född 1773. Uppfostrad vid
universitetet i Edinburgh, kom han 1802 till London såsom
en frälsarens förkunnare, men afsade sig tron på kristen-
domens lärosatser och öfvergaf snart sitt yrke, samt inträdde
i tjenst hos Ostindiska kompaniet, der hans stora intelligens
snart förde honom till en framstående ställning. I dessa
dagar styrde Ostindiska kompaniet Indien; engelska parla-
mentet hade ännu icke antagit den bill, hvilken köpte kom-
paniets rättigheter. Kompaniet betalade sina biträden he-
derligt och James Mill var tillräckligt rik att gifva sina
barn hvarje fördel af uppfostran, samt hade tillräcklig ledig-
het att genomföra sina planer angående äldste sonens stu-
dier, äfvensom att skrifva de arbeten, som gjorde hans eget
namn stort. Han var vän till Bentham, Ricardo, lord
Brougham, Hume, Georg Grote, den grekiske historieskrif-
varen, och en varm älskare af friheten, intim med general
Miranda, den sydamerikanske patrioten, en man af märklig
intellektuel kraft och med stor konversationsförmåga, samt
en framstående medlem af den grupp af filosofer, som äro
kända under namnet Utilitarier. Men hans karaktär som
menniska är särdeles motbjudande; ingenstädes finna vi
någon mensklig mildhet för att mildra den grymma skärpan
i hans logik. De enda prof på känsla, hvilka han tillät
sig i sjelfva hemmet voro yttringar af retlighet, utan tvifvel
beroende på hans oupphörliga själsarbete, ty han betraktade
såsom under en mans värdighet att visa känslovärme. Han
läste aldrig poesi, aldrig romaner, ville icke hafva något att
* Fröbel, f. 1782, d. 1852, pedagog, hvars grundsats var harmo-
nisk utveckling af hvarje sida i individens menskliga förmåga.
Ur Dagens Krönika. IX. 4. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
