Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - John Stuart Mill i ny belysning af Hellen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
göra med de sköna konsterna, och tyckes alldeles hafva
saknat hvad vi må kalla dramatisk sympati, denna förmåga
att föreställa sig och intränga i andras tankar och känslor,
hvilket är det utmärkande draget hos en sannt mensklig
ande. I allt var han tydlig och bestämd, men kall, hård
och trånghjertad. En sådan person är svår att lefva med;
och svårigheten ökas i direkt proportion till denna persons
intellektuela makt. Det är derför icke underligt att James
Mills hem ej var förenadt genom särdeles starka familje-
band. John Stuart Mill var det äldsta af nio barn, och
tyckes hafva varit det enda, vid hvilket fadern verkligen
var fastad; vi hafva hört sägas att James Mill aldrig be-
traktade de öfriga barnen med välvilja. Likväl var han
besluten att hans äldste son skulle göra honom all heder
samt efter hans död fortplanta hans åsigter; och för detta
ändamål sysselsatte han sig sjelf med hans uppfostran, nästan
redan från vaggan.
Denna ovanliga uppfostran har ännu icke upphört att
vara den läsande verldens underverk; tvärtom blir den mer
och mer märkvärdig, då man betraktar den i moderna syste-
mers ljus. Fröbel utvecklar från början barnets känslor och
böjelser, men James Mill sökte att undertrycka dem. Med
religion ville han ej hafva något att göra. J. S. Mill be-
rättar i sin »Autobiografi» att han är en af de mycket få
hvilka aldrig hade någon religion. »Jag växte upp i ett
negativt tillstånd beträffande denna. Jag betraktade de mo-
derna religionerna alldeles på samma sätt som de gamla,
såsom en sak, hvilken på intet sätt angick mig. Det syntes
mig icke mera besynnerligt att engelsmän skulle tro hvad
jag icke trodde, än att de män, om hvilka jag läste i Hero-
dotus, hade gjort så, och historien hade gjort mångfalden
af åsigter bland menniskorna till ett för mig välbekant fak-
tum.» Ingen religion, inga tillgifvenhetsband inom hemmet,
ingen fiktion, ingen poesi; hvarken Sokrates eller Fröbel
skulle haft mycket gemensamt med James Mill. Vid tre
års ålder kunde J. S. Mill redan både läsa och skrifva samt
begynte med grekiska, och då han var åtta år hade han
läst icke blott sådana jemförelsevis lätta verk som Aesop’s
fabler, Herodotus, Xenofons Anabasis, Cyropædia och Me-
morabilia, utan äfven delar af Diogenes. Laertius och Luci-
anus, samt hade gjort sitt första språng in i filosofien med
sex dialoger af Plato. Dessutom hade han läst en massa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
