Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Under munlåssystemet, prolog till en svensk Geffken-historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
för laga domstol kunna tilltalas för deras innehåll och
att icke i annat fall kunna derför straffas än om detta
innehåll strider emot tydlig lag, gifven att bevara all-
mänt lugn utan att återhålla allmän upplysning.» Lägge
han så härtill ett begrundande af sin instruktion: »Rikets
ständers justitieombudsman skall hafva en allmän tillsyn
öfver lagars, författningars och instruktioners efterlefnad af
domare, embets- och tjenstemän, samt, om de i sina em-
betens utöfning af väld, mannamån eller annan orsak någon
olaglighet begå eller underlåta att sina embetspligter behö-
rigen fullgöra, dem vid vederbörliga domstolar i laglig ord-
ning derföre tilltala eller tilltala låta.» Till slut rekommen-
deras ock särskildt studium af § 22 i nämda instruktion
rörande vården om tryckfriheten.
Herr Thomasson har på grund af dessa trenne före-
skrifter — i Reg.-Formen och Instruktionen — ansett det
vara sin rättighet och pligt att uppsöka en enskild svensk
man för att genom varning och hot med strafflagen på för-
hand lägga hinder i vägen för utgifvande af en skrift. Han
har med åberopande af att han såsom ordförande bland
komiterade till tryckfrihetens vård skall sitta som domare i
tvisten utrikesministern kontra denna tidskrift uppträdt så-
som ena partens ombud för att skrämma den andra till
uppgifvande af sin rätt. Och han har sökt imponera på
herr Qvanten med strafflagen kap 8 § 18, en paragraf som
det inte är möjligt att han kunde tro vara på detta fall an-
vändbar, såvidt han har den obetydligaste aning om straff-
lagens mening — och lagfaren skall ju justitieombudsman-
nen vara.
Det torde icke i vår embetsmannakårs historia kunna
uppsökas något att ställa vid sidan af detta herr Thomas-
sons åtgörande — inom vår domarekårs allra minst. Om
herr Thomasson i sin egenskap af borgmästare i Lund hade
tagit sig för att i ett mål, der han var domare, jemväl
tjenstgöra såsom ena partens ombud och genom hot söka
skrämma motparten från hans rätt och bemälde Thomasson
blifvit för detta sitt tilltag anmäld hos justitieombudsmannen,
skulle följden bland annat blifvit ett nytt borgmästareval i
Lund, utan att detta förorsakats deraf att borgmästaren Tho-
masson erhållit någon belöning af det slag som påstås vara
lofvad åt justitieombudsmannen Thomasson för dennes väl-
förhållande. Man skattar i allmänhet icke högt det förstånd
Ur Dagens Krönika. IX. 5. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
