Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Under munlåssystemet, prolog till en svensk Geffken-historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^1
dare frågade han : men kan man då icke uppskjuta med in-
förandet i lagen af sådana inskränkningar? »Derpå», sade
han, »måste man svara ett obetingadt »nej!» Och af hans
anförande i dess helhet framgick alldeles otvetydigt, att här
icke så mycket var fråga om att med lagens straff drabba
vissa specielt brottsliga uttalanden eller uppmaningar, som
icke mera om att komma åt sådana sträfvanden och sådana
agitationer, som i anseende till sitt syfte och sin anda äro
egnade att hota den bestående samhällsordningen eller att
förleda medborgare att förgripa sig mot densamma eller visa
»ohörsamhet mot lag eller laga myndighet». Men då här
sålunda var frågan om att hindra och straffa icke blott upp-
maningar till bestämda, mot den bestående samhällsordnin-
gen riktade handlingar eller uppmaningar till bestämda lag-
brott eller till någon speciell ohörsamhet mot lag eller laga
myndighet, utan hvarje sådan agitation, som anses i all-
mänhet innebära ett hot mot det bestående eller i allmänhet
egga till lagstridiga handlingar eller ohörsamhet — hvem ser
icke hvilket gränslöst spelrum här är öppnadt för godtycket?
Hvem ser icke, att med en sådan uppfattning af ifrågava-
rande lag hos dess upphofsmän nästan samma bruk kan
göras af de återstående delarne af densamma, de delar som
gingo igenom på riksdagen, som af det hela? En sådan lag
är verkligen riktad icke blott mot hänsynslösa och våld-
samma agitationer, utan äfven mot de ädlaste reformsträf-
vanden.
Det gifves väl knappast någon stor reform i seder, lagar
och sociala förhållanden, som icke i sin början stött på ett
kompakt motstånd hos det stora flertalet, i synnerhet hos
de klasser, som sutit inne med samhällets största förmåner
och allra synnerligast hos de styrande, knappast någon,
hvilkens förfäktare icke blifvit stämplade såsom »samvetslösa
agitatorer» (det slagord, som man under munkorgslagsdebat-
ten sä ofta fick höra). Vi behöfva icke gå långt tillbaka
i tiden för att finna detta. Vi behöfva blott minnas agita-
tionen för slafveriets afskaffande i Nordamerikas Förenta
Stater för några decennier tillbaka, de tillmålen och beskyll-
ningar, som den bestående samhällsordningens försvarare
riktade mot desse agitatorer, det raseri hvarmed de förföljde
dem. Och dock har väl svårligen någon rättfärdigare sak
försvarats af menniskor än den, för hvilken agitatorer så
dana som William Lloyd Garrison, Charles Sumner, Wendell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
