Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Under munlåssystemet, prolog till en svensk Geffken-historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
Philips och Theodore Parker då kämpade. Betänker man
detta, så kan man till dess rätta halt uppskatta det under
ifrågavarande debatt ofta hörda yttrandet från regeringens
anhängare, att denna lag (munkorgslagen) ej var farlig, ty
den drabbade inga andra än agitatorerna.
Visserligen kan en agitatorisk verksamhet för främjan-
det af vissa syften eller meningar vara sådan, att ett lagligt
ingripande mot densamma kan vara både berättigadt och
nödvändigt. Men dertill behöfvas endast sådana lagar, som
stadga straff för vissa, bestämda handlingar eller uppmanin-
gar, och sådana hade vi redan, innan vi lyckliggjordes med
någon munkorgslag.
En betänklig sida vid denna lag är äfven det hot den
innebär mot vår bestående samhällsordning, för så vidt denna
har ett uttryck i den grundlag, som år 1812 stiftades till
skydd för det tryckta ordets frihet. Här talas visserligen om
straff för uppmaningar »till andra brott» och för förledande
till »ohörsamhet» både i tal och tryck; men i regeringens
motivering anmärkes, att denna lag, för så vidt den gäller
det tryckta ordet, först genom en motsvarande förändring af
tryckfrihetslagen kan blifva tillämplig. Ännu föreligger såle-
des blott ett hot mot det tryckta ordets frihet (för såvidt
den skall skyddas genom tryckfrihetslagen sådan den nu är),
attentatet mot denna frihet återstår ännu. För att före-
komma det, gäller det för svenska folket (eller rättare sagdt
för den röstberättigade delen af detsamma) att se upp vid
valen till Andra kammaren hösten 1890, så att vi ej då få
en »laglig» majoritet sådan som den närvarande. Lyckligt-
vis är tryckfrihetslagen ännu grundlag och kan derför ej
ändras annat än genom samstämmande riksdagsbeslut under
två på hvarandra följande valperioder.
Hvarför ha vi råkat ut för sådana äfventyr? Hvarför
har en frihetsfientlig reaktion småningom smugit sig öfver
oss och slutligen lagt beslag på regering, riksdag och en
stor del af pressen? Orsakerna äro många och invecklade,
och vi vilja ej försöka att här utreda dem. Men en vigtig
faktor i denna reaktion är det, att vi kommit in i den
preussiska junker-byråkrat- och Gudsnådes-politikens köl-
vatten. Denna politik — som äfven är och under åratal
varit vårt junkerdömes politik —har länge gått och skroc-
kat och spökat hos oss innan den kom till makten — med
stora ord och åthäfvor om fosterländskhet, medan den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
