Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den 5 Maj 1789 af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
lastadt med allerhögsta onåd, till Troyes. Men vederböran-
de fingo snart erfara, hvad det vill säga att leka med
elden.
Landsortsparlamenten och andra domstolar, till hvilka
man vände sig, vägrade också inregistrering, och dem alla
kunde man ju icke förvisa eller upplösa. Adeln i Bretagne
gjorde ett slags uppresning, och Paris, der minnena från
frondens dagar stego upp, var i den häftigaste jäsning, hvil-
ken hertigen af Orleans efter bästa förmåga underhöll. Ko-
nungen gaf vika och återkallade det parisiska parlamentet,
men sökte nu, oförståndigt nog, i en lenare form imponera
på det samma. Man afstod från den brutala lit de justice,
men höll i stället en »kunglig parlamentssession», hvari
kräfdes inregistrerandet af ett kungligt edikt rörande ett lån
på 420 millioner francs. Det följde nio timmars diskussion,
hvilken slöts dermed, att konungen otålig steg upp och i
befallande ton fordrade, att lånet skulle inregistreras. Men
nu reste sig till de församlades förvåning hertigen af Orleans,
förste prinsen af blodet, och begärde få veta, om man var
samlad till lit de justice eller till kunglig session. Då han
fått till svar, att man satt i en kunglig session, proteste-
rade han mot konungens förfarande, och parlamentet gaf
dertill tystnadens samtycke. Liksom för att fullända paral-
lelen med frondens dagar, lät man arrestera två parlarnents-
råd, alldeles som Mazarin låtit arrestera Blancmesnil och
Broussel, och hertigen af Orleans förvisades till sina gods;
men dermed påminde man också Paris om frondens »jour
des barricades». Äfven Paris var i tillbakasprång för att taga
sats; det lefde redan i minnet af frondens barrikader, det bör-
jade erinra sig rödmössorna, pikarne och stormklockan från
Etienne Marcels dagar. Ännu en gång sökte Brienne trotsa
stormen genom att sätta ur tjenstgöring samtliga parlamen-
ten; men då lagskipningens regelbundna gång sålunda afbröts,
fick den en gång vaknade orolighetsandan endast så mycket
större spelrum. Finansernas tillstånd blef så förtvifladt, att
konungen nödgades inställa en stor del af skattkammarens
utbetalningar och utgifva reverser för bristen. Midt under
denna fruktansvärda kris drog sig Brienne ur spelet genom
att taga afsked (25 augusti 1788). Så snart han väl in-
lemnat sin afskedsansökan, flydde han med ilande fart till
Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
