Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den 5 Maj 1789 af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
På retsamt maktspråk följde nu obetingad eftergifvenhet.
Det hörde nu en gång för alla till Ludvigs handligsart att
först uppreta motståndet genom stötande öfvergrepp och
sedan uppmuntra det genom svag undfallenhet; den kungliga
farkosten dref bland bränningarne »som ett seglande skepp
utan styre»; den stötte våldsamt mot dem för att af dem
kastas ännu våldsammare tillbaka. Necker, hvars afskedande
väckt så stor harm, blef nu återkallad. Det jubel, hvarmed
han vid sin återkomst helsades, var en till konungen riktad
förebråelse, som denne måste smälta. Necker framhöll nu
riks-ständernas sammankallande som det enda sättet att för-
sona konungen med folket; man måste nu medgifva som en
rättighet det, som två år förut skulle hafva tacksamt mot-
tagits som nådegåfva.
Men det var ej så lätt att återställa en institution,
som i 175 år legat begrafven. Förhållandena 1614 voro så
olika dem 1789; då fick tredje ståndet en skarp uppsträck-
ning för att det vågat beteckna sig som en liten yngre bror
till adeln och kleresiet, nu skulle det spela hufvudrolen, ja
till och med böja de stolta medstånden till efterskänkande af
ett deras vigtigaste privilegium, skattefriheten. Det borde
derför talrikare representeras och få en större maktbefogenhet,
anses ej som den yngste, utan som en jämnårig. I nov.
1788 sammankallades för sista gången les notables, nu för
att med regeringen träffa uppgörelse om planen för riksstän-
dernas nya organisation. Det genomdrefs i konseljen, att
tredje ståndet borde få »dubbel representation», så att det
fick lika många medlemmar som adeln och kleresiet tillsam-
mans. Men skulle det öfva någon bestämmande verkan
på besluten, så borde den »gemensamma voteringen», sådan
den vid svenska riksdagen, och just i finansiella frågor,
förekommer, bringas i användning. Dertill ville emellertid
notablerna ogerna samtycka; det yrkades, att stånden skulle
öfverlägga på skilda rum, och frågan om röstberäkningen
blef ej nöjaktigt afgjord.
Man har från doktrinär sida skarpt klandrat Neckers
passiva hållning gent emot de sammanträdande riksständerna
och yrkat, att han borde hafva burit sig åt ungefär som
Rouher under Napoleon Ilhs regim eller Puttkamer under
Bismarcks: han borde hafva dirigerat valen, han borde hafva
öfverrumplat med initiativ, skolmästrat med sin sakkännedom,
administrativt ordnat arbetssättet och som rådgifvare eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
