Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
andra akterna, der hennes groteska plastik som Riddarinnan
tog sig mycket lustigt ut. Några kupletter absolverades
med vanlig fermeté, och den stora duon gafs bra också af
fru gemålen. Den röda peruken klädde ej illa, men icke
sa frk. P:s mimik, då hon kände sig stolt: hon pressar då
munnen ihop och för den uppåt näsan, som hotar att all-
deles försvinna ur ansigtet på detta sätt. Frk. P:s sätt att
föga spela med publiken är i högsta grad lofvärdt, särdeles
då man erinrar sig hvad i denna konst presterades inom
osalig »Ladans» fula väggar.
Förträffligt löjlig tedde sig hr Gründer, som träffat
typen på kornet: sluddrig, slarfvig, idiotisk, ceremonies och
gentil operettkung.
Ej mindre dråplig visade sig hans premierminister i hr
Hirschs kostliga skepelse, som mycket roligt föredrog sina
glanskupletter om hofnackarne. Vi varna dock för en viss
benägenhet att maskera sig efter kända mönster — från
verldsteatern. Det är icke alla som det är roligt se gå
igen på detta vis och för det andra äro ej alla personer så
älskvärda och fördomsfria som en viss populär diplomat,
utan de bli arga, rasande. Det är ju ej heller alltid den
maskerade Fotografien, teatern kultiverar, den må den gerna
ha i fred som ganska ärligt näringsfång.
Fru Bergström visade en ännu ungdomligt vacker drott-
ning, som utmärkt uppbar sin rang under de mest bryd-
samma förhållanden, och hennes dotter, Flora-Hermia, hade
af fru Carlbeck lånat både snutfagert yttre och en viss
morskhet. Sången var litet skral.
Ännu mer hr Anderssons, hvars tenor ej kan ersätta
hr Lindblads, som teatern behöft ha qvar. Hr A. fram-
stälde en vanlig primo amoroso, men utan den putslustiga
komik, Dahlgren i verlden i sina fladdrande band och sin
lilla gröna krinolinrock ymnigt utvecklade som prins Sma-
ragd eller Saphir eller hvad han heter.
Hr Johanson gaf sitt lilla sångparti mycken hållning
genom sin voluminösa röst och tog sig för öfrigt vederbör-
ligen Mefistofeliskt ut som den beskedlige mördaren och
hustruvännen Popolani.
Kör och orkester fullgjorde korrekt, raskt och lifligt
sina partier i denna operett och uppsättningen var högeli-
gen elegant, »hustrutablån» särskildt arrangerad med myc-
ken rikedom och smak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
