Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
rade rikta musikhistorien med genom sin nya ballad; som
lär kunna hålla sig uppe äfven utan dylika små olyckliga
funderingar.
Hugenottreprisen var en sannskyldig tour de force af
hr Nordqvist. Rik som Meyerbeer var, kräfva ock hans
operor rikedom: rikedom på bländande dekorationer, lysan-
de baletter, ståtliga körer och första rangens förmågor i
Solopartien. Derjemte verkliga talanger också i tredje och
Çerde ledet. Med de inskränkta ekonomiska medel, k. Ope-
ran f. n. rör sig, kan man ej fordra stort af musikverkets
materiela utstyrsel, ehuru som jag tror äfven med de deko-
rationer som finnas med god vilja större effekter i denna
väg skulle kunnat åvägabringas. Också baletten i akt II
hade väl bort te sig något mer förförisk. En flodbalett
som man t. ex. får se den i vårt södra grannland hade nog
ej varit hr Sjöbloms balettmästaregeni för svår. Zigenar-
baletten skulle väl kunnat bjuda på några mer artistiska
solistprestanda. Belysningen var allestädes ej den bästa.
Månen, som annars på Operan är framme i tid och otid,
hade gerna kunnat belysa de tre hugenotterna i sluttrion :
»Se öppen himlens klarhet prålar!» Åskådaren kan ju an-
nars ej se den »hänryckning» och »innerliga tjusning», som
enligt libretton bör afmåla sig på de tre trosförvandternas
anleten.
Rolfördelningen var på det hela taget lyckad och talet
om »operans storhetstid» och dess minnen kan hr Nordqvist
bära med temligt jemnmod, emedan denna »storhetstid» all-
tid funnits vid Operan — för 20 år sedan, tidsminimum, i
detta fall. För 20 år sedan då Michaëli-Gelhaar-Strandberg,
Arlberg-Arnoldsou-Hebbe-Stenhammar-Willman-Behrens gâf-
vo operor talade konstvännerna om »storhetstiden» 1840—
50, då dessa roler gåfvos af M. Gelhaar-Ström-Lind-Beletti-
Fundin-Günther-Kinmanson-Dannström. Och under denna
storhetstid fanns det musikälskare, som hatade Meyerbeer
och hans »realism», drömde sig tillbaka till de klassiska
operornas »storhetstid» 1815—25, illustrerad af namnen
Du Puy, Lindström, Wässelius, H. Widerberg, Frösslind,
Sellström, men belackad af gustavianerna, som med saknad
sågo tillbaka till »den stora operans» dagar eller storhetstid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
