Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
Hade det varit under förra spelaret, hade pjes och spel
minsann afspisats med fem sex rader i stället för att som
nu få minst tiodubbelt större utrymme. Ekonomiska fram-
gångar ha som man ser en massa goda biprodukter med sig.
I alla händelser vore önskligt, om välviljan fortfore äfven
om teatern komme att försöka en annan och bättre repertoar.
Fältmanöverstycket »Flickornas gossar» var hopkommet
med mycken fyndighet och godt humör och hade öfver sig
en naturlig lokalstämning, som alltid måste göra en viss
verkan; det var också iscensatt förträffligt, somligstädes
verkligt effektfullt. — »Den puckelryggige» var nu egent-
ligen en riktig röfvarpjes, men den var hopsatt af en förf.,
hvars förmåga af spännande arrangemang icke häller här
förnekade sig och det gjorde den dräglig.
Teaterns båda följande program voro dock bra nog häm-
tade från helt andra områden. Men en fransk pjes i tysk (!)
bearbetning, det är dock något principielt barockt, en styg-
gelse både för gud och menniskor. »Nervösa fruntimmer»
är emellertid en rolig, mycket rolig pjes t. o. m., om ock
icke fullt så rolig, som man kunnat föreställa sig efter det
föregående öfverdrifvet långvariga annonspuffandet, — en
ganska god idé af teatern med dylika föregående annonser,
men den måste, för att göra effekt, brukas med omväxling
och modéraiion — samt var mycket dyrbart och elegant
uppsatt. — Nu några ord om spelet uti dessa pjeser.
Med nästan intet annat undantag än af rollerna i »Birger
och hans ätt» och »Henrik III» har förut under året hr
Olssons spel lidit af ett genomgående fel: nonchalans och
slapphet, som ibland framträdt på ett rent förargelseväckande
sätt och varit nära att förstöra de sympatier, man kunde
vilja hysa för honom som skådespelare, på grund af hans
otvetydiga anlag. Det var derför glädjande att bevittna
det återuppvaknande, som äntligen egde rum i »Namnkun-
niga fruar». Der gjorde han någonting riktigt bra; det
var något älskvärdt och sant känsligt i hans spel. Rollen
i »Den puckelryggige» var visserligen mycket fysiskt an-
strängande, men ock en tacksam bravurroll, der effekterna
kunde vara tämligen nära till hands, utan att behöfva upp-
sökas med något mera djupgående konstnärligt arbete. I
alla händelser var hans prestation äfven der förtjenstfull
och hade bland annat det goda med sig att för förvandlin-
gen till dvärg framprässa en energi, hvilken som sagdt ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
