Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Boknytt, anmälningar af A. Haraldson - Huru reaktioner uppstå samt Om yttrande- och tryckfrihet af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
Den andra gruppen är affällingarne, sorgliga existenser, som
förf, emellertid lätt går förbi, måhända derför att det inom denna
grupp finnes en del personer, som så lätt framträda för erinrin-
gen — och nomina sunt odiosa. Carl von Bergen, en bekant
spiritistisk teolog, som bland en del fruntimmer i hufvudstaden
verkar såsom kolportör, framtvingade emellertid genom ett mot-
föredrag ännu några ord om denna grupp i ett särskildt genmäle.
Han framhöll i sitt föredrag, att det var han och hans tros-
förvandter som voro framåtskridandets bärare, medan ungdomen
var reaktionär. Han kom icke riktigt lyckligt ifrån försöket,
alldenstund detta var otidsenligt. Den gamla metoden att,
sedan man lagt bort sitt frisinne, kalla sig »sant frisinnad»,
är nämligen nu urmodig. Sjelfva Aftonbladet finner icke
längre den terminologien salongsmessig — och när råttorna öfver-
gifva ett skepp, är det som bekant ett varningens tecken. I
genmälet mot herr Bergen yttrades bland annat, att förf, icke
för tjugu år sedan skulle trott, att religionsförtrycket skulle få
Viktor Rydberg till »tyst åskådare». För att icke svika sina
traditioner och emedan tidningen trodde, att detta sista namn
ännu hade nog god klang, att något kunde vinnas genom en
batalj om det, riktade Aftonbladet ett indigneradt anfall mot
förf, för detta yttrande. Förf, lemnade denna kontrovers med
en artighet åt herr Rydberg. Åskådaren lemnar den med tanken
på det gamla visdomsordet: Låt de döde begrafva sina döde.
De sista grupperna inom reaktionens här utgöras af efter-
sägarne och de gammalliberala, en brokig samling individer, som
fylla salonger och tidningar med den atmosfer af feghet och ur-
kramade tankar, som är karakteristisk för en reaktionsperiod.
Det klagades för några år sedan öfver den öfversvämning
af qvinnoliteratur, alltid gående i samma tonart, hvarunder vi
ledo. Den föreställningen, att i denna klagan låg åtminstone
något af jalousie de métier, tränger sig ovilkorligen på en, då
man läser fröken Keys föredrag. Är det månne en blott till-
fällighet att denna i all sin korthet bästa utredning vi ega af
hvar vi äro och hur vi hunnit dit — att den är författad af
en qvinna?
I det korta föredrag om yttrande- och tryckfrihet, som af-
slutar häftet, vill förf, häfda det fria ordets egenskap att vara
på en gång medel för och mätare af kulturen.*
* I den norska tidskriften Nylænde, marshäftet för i år är införd
en uppsats om fröken Key såsom lärarinna, hvarur vi anföra följande
utdrag :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
