Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Boknytt, anmälningar af A. Haraldson - Nya berättelser ur bibliska historien af Tante Malin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Nya Berättelser ur Bibliska Historien för större barn af
Tante Malin, l:sta häftet, är titeln på ett synnerligt intressant
försök att popularisera en del skildringar, som i de vanliga ur-
valen af bibliska berättelser antingen äro väl torrt framställda
Följ mig en hvardagsförmiddag upp till Brunkebergsäsens höjd, der
man bygger på ett nytt kärl för gammalt vin, Johannis kyrka. Tätt
invid ligger fröken A. Whitlocks konfessionslösa skola. Tillfälle till
luthersk religionsundervisning finnes dock för de elever, hvilkas måls-
män så önska. Men tillfälle för en intresserad att iakttaga, hur man
öfver hufvud skulle reda sig utan religionsundervisning i våra skolor,
finnes dock ej der. Denna skola eger nämligen en ovanligt helgjuten
samling lärarekrafter, som, utan att föra några trossatser på tungan, veta
att påtrycka skolan prägeln af två religionens grundsatser: sanningskärlek
och välvilja mot nästan. En af fröken Keys intelligentaste elever säger
särskildt ofta : »Jag kan aldrig tycka annat, än att Tant Ellens lektioner
äro religionslektioner. » Och likväl är icke fröken Key den, som åtager
sig att belysa kyrkofädernas tillkrånglade gudomsbegrepp, lika litet som
det faller henne in att göra eleverna till proselyter af negativa trosläror.
I en sorlande hop af fullvuxna händer det ofta, att öfver fröken
Keys väsen hvilar ett förströdt allvar och en viss förstämdhet. Inför de
unga är hennes öppenhjertiga leende alltid tillreds. Man ser, att hon
här är i sitt rätta element; och detta är ungdomligheten. Hon hoppas
tydligt på bildbarheten i det råmateriel hon här har under händer; hon
nedlägger sin sådd i den unga, mjuka jorden i sangvinisk tro, att mycket
skall räddas undan torka, storm och frost. Hennes undervisning är här
lika meningsfull och går i samma riktning som nyss beskrifvits, men
lämpad för minderårigheten. Och ingen vet bättre lämpa sin undervis-
ning derför. Äfven här hållas verkliga föredrag, ehuru hon vet exami-
nera så, att hennes lärjungar äro ovanligt skickliga. I de högre klas-
serna ger lektionen lätt anledning till en improviserad diskussion, som
eleverna sjelfva öppna och lärarinnan gerna uppmuntrar. Hon förstår
så väl att få hvar och en att öppet och ärligt säga sin mening. Hon
1er lika mildt mot de trångbröstade och skumögda, som mot dem, hvilka
föra de åsigters talan, som mera stämma med hennes egna. Och hon
rättar icke på annat sätt, än att hon till sist vänligt säger sin egen
mening. Hon tager mycken hänsyn till de ungas naturliga munterhet.
När den någon gång glömmer att lägga lämpligt band på sig under lek-
tionen, händer det att allas »Tant Ellen» blir rigtigt ond, men på det
ämnes vägnar, hon liberalt öder sin kraft på att gifva dem till lifs. Man
ångrar sig då lifligt och erkänner, att man varit mycket ovärdig gent
emot de perlor, som »Tant Ellen» utstrött. Sjelf ställer hon sig icke
på piedestal for sina elever och älskar icke vördnadsbetygelser. Hennes
sätt är naturligt och lifligt. Deremot är det hennes sträfvan att få dem
att blicka upp till alla, som stridit och lidit för sanning och rätt, men
framför allt att förbi ideal-menniskor blicka upp till ett stort mensklig-
hetens mål. Den stora makt det sköna på alla områden utöfvar på hen-
nes eget sinne står hos henne på ett glänsande sätt i pedagogiens tjenst.
Och när hon t. ex. för sina lärjungar in i Greklands skönhetsverld,
finnes ingen i klassen så omogen eller så torr, att hon icke blir fullt
entusiast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
