Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
tänkte sig möjligheten af att Sveriges bebådade uppträdande
komme att inställas. Rosenmüller telegraferade genast till
Ploug innehållet af konungens löfte jemte det dervid fästa
vilkoret, och Ploug offentliggjorde omedelbart i sin tidning
»Fædrelandet» det förra, utan att låtsa om det senare.
Detta var det ryktbara telegrammet: »Toogtyvetusende mand
komme og Han selv.» Ploug handlade utan tvifvel så för
att binda Kung Karl. Men när sedan kriget följde, utan
att den tillsagda hjelpen inträffade, insåg Ploug att han
komprometterat äfven sig sjelf, och detta ökade bitterheten
i hans stämning. I detta sinnestillstånd författade han ar-
tikelserien »Sverige og Norge», i hvilken han anklagade
Sverige för att rent af spekulera i Danmarks olycka. Sverige,
menade han, såge helst, att icke blott Slesvig, utan äfven
Jutland ginge förlorade för Norden, emedan det då blefve
så mycket lättare att inkorporera den återstående delen af
Danmark. 1 Men den som är olycklig och känner sig
öfvergifven blir ju lätt öfverdrifvet misstänksam. Genom
dessa artiklar och sitt personliga uppträdande skadade dock
Ploug den sak, som han hade ^ort till sitt lifs mål. Den
14 mars sammanträdde i Kristiania norska stortinget för
att uttala sig i alliansfrågan. Der hade kung Karl infunnit
sig, och med honom svenska statsrådets främsta ledamöter,
friherre De Geer och grefve Manderström. Der inträffade
Ploug d. 25 mars. »Ploug är rest», skref till mig en
välunderrättad Köpenhamnvän, »och har fullständiga instruk-
tioner.» Ploug företrädde alltså i Kristiania officiöst danska
kabinettet, särskildt Monrad. Stortinget biföll den 29 mars
de af regeringen begärda eventuella krigsanslagen; men i
premisserna till beslutet upptogs den bekanta frasen: »Ehuru
den stora pluraliteten af norska folket säkerligen icke ön-
skar någon närmare politisk förbindelse mellan de förenade
rikena och Danmark, skulle dock Danmarks undergång i
hög grad väcka det norska folkets deltagande». Detta ytt-
rande, så oskickligt formuleradt att det slog öfver i hjertlös-
het, helsades med jubel af alla antiskandinaver, såsom ett
afgörande intyg på att Norge icke önskade en genomförd
skandinavisk union. 2 Likväl lät Morgonbladet, som var
1 Fædrelandet d. 21 mars 1864.
2 Se bl. a. W. F. Dalmans mindre smakfulla yttrande i broskyren.
Ett ord efter stormen, 1864, sid. 9,
Ur Dagens Krönika. IX. G-7. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
