Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel: Bref från Karl XV, Kristian IX, Monrad m. fl. - N:o 4. Från C. Rosenberg till E. v. Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
N:o 4.
Från C. Rosenberg till E. v. Qvanten.
Köjienhamn den 23 februari 1864.
Man tillägger Fournier* det yttrandet, att ett stort Skandi-
navien, innefattande Danmark, är det mål, som bör eftersträfvas
och som kejsaren önskar må uppnås, att omständigheterna fram-
förallt just nu äro sådana, att Sverige bör stå rustadt för alla
■eventualiteter. Men föreningen bör icke sökas, icke erbjudas, den
skall komma af sig sjelf, den skall tillfalla den tålige och beredde.
»Tvinga Eder icke på Danmark, utan vänta tills Danmark af förhål-
landena blir nödsakadt att vända sig till Sverige, att kasta sig i
dess armar, på det att ett verkligt Skandinavien må kunna uppstå. »
Att en lösning sådan, som den ofvananförda från europeisk
synpunkt är den lyckligaste, den enda afgörande och betryggande,
kan jag mycket väl inse. Att den, enligt min tanke, vore det
bästa som kunde hända alla nordens folk, det vet du, och att
jag derför i mitt stilla sinne af hela hjertat åtrår den och skulle
anse allt hvad vi danskar finge genomgå af lidande och bekym-
mer, förlust af välstånd och till och med af menniskolif, blott icke
af land, såsom ett icke för dyrt pris för en så stor tankes för-
verkligande. Men jag fruktar mycket, att den väg, som också
är antydd i det Fournier tillagda yttrandet, icke skall leda till
målet, derför att man icke tillfyllest känner en väsentlig faktor
i räkningen, nämligen det danska folket. Och det är ej att
undra på; ännu för fjorton dagar sedan hade jag sjelf bättre
tankar om detsamma än jag nu har.
De ord jag citerat kunna endast förstås på följande sätt:
Sverige skall hålla sig tillbaka till dess konung Christian IX,
dels tvungen af den tyska öfvermagten, dels lockad af de tyska
löftena att till honom utlemna ett tyskt organiseradt Slesvig-
Holstein till personalunion med kungariket, griper efter denna
utväg att dock få behålla fideikommisset odeladt, omgifver sig
med en tyskt sinnad och absolutistisk minister, sluter fred på de
angifna vilkoren och framkallar derigenom en sådan förbittring
hos det danska folket, att det reser sig, för att förjaga honom,
och påkallar Sveriges hjelp, mot att öfverlemna kronan åt
Carl XV.
* Frankrikes sändebud i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
