Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel: Bref från Karl XV, Kristian IX, Monrad m. fl. - N:o 13. Till konung Karl XV från konseljpresidenten Monrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
icke blott nutiden för ögat, utan Eders Majestät har velat för
all framtid betrygga så väl Danmarks, som Eders Majestäts egna
länder, mot den fara, som alltid från mäktiga grannar hotar små
stater, om de icke i riktigt erkännande af gemensamma intres-
sen med all sin förenade kraft stödja hvarandra mot främmande
våld. Jag beder Eders Majestät mottaga min allerunderdånigste
tack för att den lyckan blifvit mig beskärd, att emottaga det
första uttalandet af denna stora och för de båda nationernas
framtid så betydelsefulla tanke.
En dylik omfattande förändring af de politiska förhållandena
kräfver, efter min allerunderdånigste mening, ett mycket sorgfäl-
ligt öfvervägande af alla omständigheter och derefter ett hastigt
genomförande, naturligtvis under medverkan af landets författ-
ningsenliga organer, men om jag vågar hoppas, att Eders Maje-
stät delar denna min allerunderdånigste åsigt, tillåter jag mig att
från denna hufvudbetraktelse leda Eders Majestäts uppmärksamhet
på följande.
Så länge konferensen i London icke har nått till ett resul-
tat, skulle förmodligen hvarje meddelande om en politisk förening
mellan Danmark och de Förenade rikena utöfva ett för oss myc-
ket skadligt inflytande på förhandlingarna. Den betraktelsen
skulle ligga nära till hands, att man med större lätthet kunde
gå in på att tillfredsställa de tyska makternas öfverdrifna fordrin-
gar, om man trodde att i en förening mellan Danmark och de
Skandinaviska rikena kunde vinnas en ersättning för det försvagande,
som man dervid ville tillfoga den danska monarkien, och jag fruk-
tar att jag icke tager fel, då jag tror, att Danmarks gräns skulle
bli Kongeån och att alt söder derom skulle blifva tyskt eller
preussiskt territorium, för så vidt konferensen ginge in på en poli-
tisk förbindelse sådan som den påtänkta. Icke blott Ryssland,
utan äfven England skulle otvifvelaktigt på det bestämdaste mot-
sätta sig en sådan tanke, och af de tyska makterna har åtmin-
stone Österrike uttalat sig starkt deremot, och jag kan derför
icke annat än i djupaste underdånighet uttala den öfvertygelsen,
att ett framläggande inför konferensen af en sådan tanke skulle
vara ett säkrare medel att omöjliggöra dess verkställande, än att
befrämja den. Jag vågar tro, att denna betraktelse icke skall
förekomma Eders majestät alldeles ogrundad och Eders Majestät
har sjelf haft den nåden att uttala det fruktan för en sådan
ordning skulle kunna verka en större böjelse hos de neutrala
makterna att sträfva efter gynsammare fredsvilkor för oss, än vi
eljest kunde hoppas — men denna fördel skulle ju knappt kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
