Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–––––––––––––––––- -
608
italiensk sång som frk. Riego. I en aria ur Elias öfver-
raskade hr Lejdströrn med ganska väl hållen oratoriisång,
som bevisar att apotekarehjelp vid våra andliga konserter
är mindre trängande än man trott. I Upsala lär också hr
L. utfört hela partiet och deraf skördat rätt mycken beröm-
melse. Frk. Wolf och hr Aulin föredrogo en aria med vio-
lin ur Saint-Sains-»Timbre d’Argent», en liten fin komposi-
tion, men utan fjettrande egenskaper. Den senare var à
son aise i ett Rêverie af Vieuxtemps, der den elegiska sidan,
som är hr A:s starka, fick briljera i smäktande och smäl-
tande tongångar, inbäddade i blomstrande rosenarabesker.
Ysaye kunde ej gjort det bättre, också tog hr A. helt so-
nika lejonparten af aftonens publikglöd, trots dubbelstjernan
Taube-Riego hedrade qvällen med sitt tindrande ljus.
Fröken Velander har på några konserter uppenbarat
en ganska solid kyrkostil, som i förening med hennes mas-
siva stämma i templen varit af präktig verkan. Särdeles
Vidors Ave Maria och Gordignanis »Caro mio ben» ha ut-
förts med stor förtjenst. Frk. Ek finner sig deremot ej till-
rätta i en kyrka — jag menar som sångerska. Intressant
var dock att höra hennes föredrag af en operaaria, Saphos
farväl till sin lyra (ur Gounods opera), som visar att frk.
Ek kanske skulle lyckas kreera operan i Sverige. Af frk.
Riego hördes på Catharina-konserten Ave Maria och Jeru-
salem, begge i ypperlig stil och med utomordentlig röstbe-
handling. Programmen, särdeles orgelnumren, kunde ibland
vara bättre. Mycket.
Välgörenheten har denna vår som andra kräft sina
musikaliska offer.
Angående en i Berns Salon benäget hållen tillställning
lemna vi som vanligt ordet åt en gammal Tant från lands-
orten.
»Ja, kära barn, «^ jag skulle komma dit igen på mid-
dagskonsert, det trodde jag väl aldrig! Länge sen är det,
ja, hela två år, men kände igen mig gjorde jag. Jo der ä’
de alltså våra Stockholmsherrar sitta och tuta, ingen under
att värdshusvärden haft råd till det myckna glittret och
guldet. Jag undrar just hur många riksdaler» (etc. etc.)
»Nå konserten då, snälla Tante?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
