Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Från svenska pressens riksdagar - Andra publicistmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
ret derför; är artikeln anonym, ansvarar tidningens redaktör.
Den, som bär detta ansvar, bör naturligtvis vara vederhäftig
person. Visserligen har tryckfrihetsmål blifvit anlagda mot
fingerade redaktörer (leiede), men de, som begagnade dylika
»leieder, blefvo tilltalade för förfalskningsbrott och nu fin-
nes så godt som inga dylika »leiede». Rättsprincipen är att
man i tryckfrihetssaker först håller sig till författaren. Ut-
gifvas skrifter utan författarenamn, vänder man sig till för-
läggaren, och finnes icke heller denne utsatt, till boktryc-
karen. Detta syntes tal. i principen vara den rätta vägen.
Slutet på diskussionen blef att man enade sig om följande
beslut: »Mötet anser en förändring af tryckfrihetsförord-
ningens stadgar om ansvarig utgifvare, mot hvars egenskap
af verkligt ansvarig ingen bevisning enligt gällande juridisk
praxis får åvägabringas, i högsta grad önskvärd, men anser,
att de stå i ovilkorligt samband med en förändring af de
i samma tryckfrihetsförordnings § 3 och 5 innehållna an-
svars- och straffbestämmelser samt bestämmelser om anord-
ning af jury; och förnyar första publicistmötets beslut, att
mötet högeligen ogillar allt missbruk af nu gällande tryck-
frihetsförordnings bestämmelser om ansvarig utgifvare.»
För att visa hur ytterst betänklig tryckfrihetsförord-
ningen verkligen vore, uppläste och kommenterade hr Wie-
selgren nämda förordnings tredje paragraf. För Dagens
Krönikas läsare torde, med anledning af något som passerat,
följande hr Wieselgrens yttrande särskildt förtjenas att här
citeras.
Så, yttrade han bland annat, kan t. ex. utgifvaren af
en skrift, som anses innehålla smädliga uttryck om samtida
nationer och stater, med hvilka riket är i fredligt förhål-
lande, äfvensom deras regering, regeringssätt, höga embets-
män och sändebud, inre och yttre förhållanden, straffas och
skriften konfiskeras. Är skriften ej smädlig eller förgriplig,
men genom densamma missförstånd med utländsk makt sig
yppat, kan skriften konfiskeras, och detta alldeles utan dom
eller ransakning. Man igenkänner här farhågan hos Carl
Johans regering för att på minsta sätt påminna nationen
om, att den ej fick gå mot utan med Ryssland. Man fruk-
tade, att något ord inom pressen skulle utgöra den vatten-
droppe, hvilken skulle komma glaset att rinna öfver, då
nationen fick veta Finlands förlust. Man skulle baxna, om
man läste de skrifvelser, som vexlades mellan kronprinsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
