- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
652

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Johan Nybom och skaldekonungen af F. H—n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

652
rasande», för att begagna Thorilds af Leopold koncentrerade
uttryck *.
Till denna känsla sällade sig hos skalden-barberarens tal-
rika kunder en viss förargelse, dâ de förnummo, att han fast
beslutat att för alltid nedlägga rakknifven för att uteslutande
tumla om på Pegasen.
Detta i sammanhang med den ena annonsen.
Nu till den andra. Denna lydde sålunda:
»Lördagen den 4 nästkommande juni gifver undertecknad
med benäget biträde af Sångföreningen en DECLAMATORISK
SOIREE i härvarande Rådhus-Salong. Närmare genom program.
Johan Nybom.»
Äfven det lilla Wexiö skulle alltså få den lyckan att bilda
en af hållplatserna på den vidt utsträckta sångarfärd, Niagaras
skald den tiden företog och hvarunder han sällan underlät att
stränga sin lyra till besjungande af hvarje ort, som han gästade
för att derstädes gifva deklamatoriska soaréer **. Liksom öfver-
allt egde Nybom äfven i Wexiö många vänner och beundrare,
icke få af honom personligen kända. De älskade, dessa vänner
och beundrare, varmt och lifligt, hans lyras toner, och nagelforo
icke strängt med dem, äfven när de skorrade och voro blottade
på äkta skaldegåfva.
Nyboms ofta braskande svulstighet och uppstyltade patos
väckte på den tiden i allmänhet ganska ringa anstöt. Detta ut-
visar utan tvifvel brist på kritisk förmåga, men det får å andra
* I literaturhistoriskt intresse bör nämligen anmärkas, att Thorild
aldrig fält detta uttryck, som så otaliga gånger citerats i hans namn.
Förhållandet erinrar om Ehrensvärds »Norden en tung nation, full af
hetsigheter», hvilket ideligen anföres i ordalagen: Svenskarne en trög
nation etc., ehuru E. dermed menat folken norr om Alperna. Äfven
hans oöfverträffliga »Kolonner, hvad gör ni?» förekommer vanligen i
den urvattnade formen: »Kolonner, hvad gören I här?»
Det Thorildska uttrycket är i parodiskt syfte ännu mera godtyck-
ligt förändradt af Leopold, i det ett längre resonnemang af T. blifvit
skickligt koncentrerad! till denna löjliga paradox. Red:s anm.
** Äfven i Wexiö upptog soaréprogrammet främst en helsning till
denna stad. Det är författaren af denna uppsats obekant, om den samma
någonsin varit tryckt, men säkert är att den icke återfinnes vare sig i
sista upplagan af Nyboms »Samlade dikter» eller i den särskildt utgifna
skriften »Minnen från en sångarfärd genom Sverige». Programmet upp-
tog äfven, såsom naturligt var, »Sång öfver Tegnér» samt dessutom
bland annat den erotiska dikten »Främlingen i Peru» äfvensom »Niagara»
med Herman Sätherbergs svar och Nyboms tack och återsvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free