Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
läg orsaken till dess misslyckande deruti eller i att den sedan
blef omtalad i Flyveposten och andra blad. Ty kan det
icke visas, att Monrad och danska regeringen skulle ha följt
en rent skandinavisk politik, i fall att vårt unionsförslag
icke kommit emellan, så kan det icke heller påstås att den
omständigheten, att förslaget blef kändt och omtaladt, var
orsaken hvarför det ej kunde »leda till något» ; ty kändt eller
icke, af färre eller flere, stod det ju i alla fall i sin helhet
utom Monrads politik.
Ploug lät Fædrelandet äfven säga: »Det är likaledes
osannolikt att Monrad skulle ha begärt sakens uppskjutande
för att få Holstein in i förbundet; ty i maj och juni kunde
han icke hysa någon allvarlig förhoppning om Holsteins
bevarande; då var det redan fråga om Sliegränsen eller
en nordligare gräns. Har alltså Monrad i sina bref i för-
bigående nämt Holstein, så måste det hafva skett i följd
af en obehörig foglighet gent emot vårt hofs samtida schles-
wig-holsteinska drömmar, hvilka ju icke låta förena sig med
någon skandinavisk förbindelse. I fall det nu borde anta-
gas, att denna intetsägande antydning varit anledningen till
att man från svensk sida afbrutit underhandlingarna (hvilka
ännu icke begynt), så skulle vår tro på förslagets allvar
och ärlighet lida stort afbräck. » Ploug söker vinna ett
objektivt stöd för den redan af Krabbe framkastade för-
modan, att förslaget ej var af konung Karl ärligt menadt.
Men det stöd, som Ploug vill göra trovärdigt, finnes icke.
Af mitt bref d. 27 april till Monrad (bil. 11) framgår, att
förslagsställarne hade kännedom om att det redan då var
fråga om Slieremsan. Men denna fråga om en delning af
Slesvig efter en sydligare eller nordligare gränslinie var
hvarken då eller någonsin för danska regeringen liktydig
med Holsteins plus Sydslesvigs skilsmessa från Danmark.
Den betydde endast en gränsreglering mellan det danska
Slesvig och det danske konungen tillhörande Holstein, hvar-
igenom schlesvig-holsteinismens och Tysklands anspråk skulle
tillfredsställas på så sätt, att den öfvervägande delen af Sles-
vig kunde inkorporeras i Danmark och på samma gång be-
sittningen af det kompletterade Holstein för Danmark be-
try^öas- Först i Londonkonferensens 5:te möte, d. 12 maj,
uppsade Preussen och Österrike formligt 1852 års London-
traktat samt de s. k. öfverenskommelserna från åren 1851 —
52. Först i 6:te mötet, d. 17 maj, alltså fyra dagar efter
Ur Dagens Krönika. IX. 8. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
