Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
konseljpresidenten Monrad. Då hade kung Karl antingen
oförsigtigt gifvit mig sitt förtroende, eller ock, hvilket fram-
skymtar mellan raderna i Fædrelandet, gifvit mig hemlig
order att genom indiskretion förstöra hela saken. 1 Men
då faktum är, såsom jag visat, att förslaget uppgjordes i
Köpenhamn, hvarvid jag sjelf var närvarande och medver-
kande, så är den omständigheten, att jag och jemte mig många
personer i Köpenhamn kände förslaget innan det öfverlem-
nades åt Kristian IX och Monrad jemt och nätt så litet
underligt som att alltid orsaken går före verkan.
Också egde Ploug god reda på rätta förhållandet. Samma
dag jag i Köpenhamn aflemnade konung Karls bref, hade
Rosenberg hos sig en politisk sammankomst, till hvilken
han inbjudit jemte förslagsställarne några andra politiskt
betydande personligheter och bland dem äfven Karl Ploug
(bil. 23). Rosenberg önskade denna sammankomst, och
då jag öfverhufvud hvad personförhållandena i Köpenhamn
beträffar måste lita mig till honom, fans det intet skäl för
mig att motsätta mig hans önskan. På denna samman-
komst erhöll Ploug, likasom de andra, af Rosenberg
fullständig redogörelse för saken. Ett par tre dagar der-
efter och efter att jag aflemnat brefven till konung Kristian
och Monrad, stod en liten notis om min sändning till Kö-
penhamn att läsa i Flyveposten. Rosenberg har gissat
(bil. 23), att dess upphof var en indiskretion af gamle
Balthasar Christensen, en af bondevänpartiets förare, som
äfven blef invigd i planen, men som i sitt hjerta var den
gramse, emedan den afvek från det sedan hösten 1848 orto-
doxa Eiderprogrammet. Jag tager dock Christensen i för-
svar. Den gamle bondevännen och skandinaven har säkert
ej velat samarbeta med bdyveposten, reaktionens och anti-
skandinavismens organ. Och hvarför kunde icke de element
i Monrads blandade ministère, hvilka voro emot skandina-
vismen, äfven ha sin Krabbe? Var det emellertid Plougs af-
sigt att låta förstå, att just den omständigheten, att förslaget
ej från början var en hemlighet mellan de båda konungarne
och kabinetten, gjorde att det icke »ledde till något», så
måste här invändas, att lika litet som det var förvånansvärdt
att planens egna upphofsmän kände till sin plan, lika litet
1 Fædrelandet talar om att tillvägagå qvantsvis, men det hade varit
korrektare att säga krabbvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
