Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rafaëlli på verldsutställningen i Paris af Emil Hannover
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
Men det är mera än arbetare, mera än smeder. Det
är menniskor — med en nedtryckande allvarlig blick på
tillvaron, tysta, inåtvända, tungsinta menniskor, hvilka för
hvarje år få en skrynkla i pannan och många skrynklor i
sinnet. De begagna ej många ord och ha lika så få tankar
för hvad som går utöfver den nedtyngande och tärande
tanken på utkomsten — en tanke, som präglat dessa men-
niskor med ett slött och obevekligt allvar. Rafïaëlli har
förstått detta allvar. Han har funnit det högtidligt att denne
fader och son stodo här sida vid sida. Sonen som en bild
af fadern i dennes ungdom, fadern som en bild af sonen i
dennes ålderdom. Sonen är en smula längre än fadern,
men tiden skall böja hans rygg, liksom den böjt dennes,
och tiden skall gifva honom det hvita håret och den kala
hjessan. För öfrigt är det ingen skilnad mellan dem båda,
de äro två menniskor, men de illustrera ett lif.
Och det är lifvet sådant det fysionomiskt afspeglar sig
som fängslar Raffaëlli, lifvet bland de ringare, särskildt bland
arbetarne, han, som är arbetarnes målare, söker upp dem
för deras egen skull och icke för deras pittoreska syssel-
sättningar. Hvad andra kulturmenniskor gemensamt be-
nämna arbetare, det är för honom en samling af individuali-
teter. Han finner sådana först och främst derför att de
äro till, därnäst derför att hans särskilda art och begåfning
föra honom till dem och slutligen i kraft af en god portion
vilja och sjelfdanad teori.
Han har i ett par småskrifter — för resten utan
större literärt värde — nedskrifvit sin mening om några an-
dra konstnärer och om det som han anser för konstens
uppgift; och man kan här lära känna hans teori. *
* Catalogue illustré des oeuvres de Jean François Raffaëlli,
exposé 28 Avenue de l’Opéra, suivi d’une étude des mouvements de
l’art moderne et du beau caractériste. Paris 1884.
Conference faite par M. J. F. Raffaëlli au palais des beaux
arts de Bruxelles, le 7 Février 1885.
Om den förra skriften förklarar Raffaëlli i ett förord »att den
är det fjerde kapitlet af en bok om konstens filosofi, som snart skall
utkomma». Den har dock aldrig utkommit. Det »fjerde kapitlet»
vittnar icke om mycken filosofisk tankestyrka: den är högst oklar,
om än icke utan fina och personliga iakttagelser.
Den andra skriften gör icke anspråk på att vara mer än ett
kåseri, men är rik på goda idéer.
Den första skriften är utsåld i bokhandeln, den andra har aldrig
varit i bokhandeln och är endast tryckt i 100 exemplar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
