Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rafaëlli på verldsutställningen i Paris af Emil Hannover
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
form, ett porträtt i helfigur, fulländadt aristokratiskt i håll-
ningen och med en djerf uppfattning af den berömde för-
fattarens fina skönhet. Han hade på detta års salong ett
dubbelporträtt af två unga flickor, klädda i hvitt med svarta
skärp (alltjemt svart på hvitt), en smula tafatt i anordning,
men med en egendomlig älskvärdhet i uppfattning. Samme
konstnär, som i arbetaretaflorna är så allvarlig och kraft-
full, kan, när han tillfälligtvis målar taflor af barn och unga
flickor (också när han målar djur), visa så mycken qvick-
het, så mycken finkänslighet och behag, att det i sanning
är öfverraskande. Det bästa i detta afseende är en tafla af
en liten åtta års flicka, som håller på med sin morgontoa-
lett. Hon står framfor sitt tvättställ med den blå servisen
och vänder sig om med en rask rörelse. Hon ser åt sidan
med ett det allra näpnaste lilla näsvisa ansigte, som om hon
hörde på en anmärkning från en inträdande, och som om
denna anmärkning icke riktigt fölle henne i smaken. Hon
är hänförande i sin lilla chemise med sina bara armar och
sina svarta strumpor. Och så hänga der från strumporna
några långa hvita band nedåt hennes ben, och dessa band
i förening med de två nedhängande armarne, benens ställ-
ning och det hållningslösa i hela gestalten göra henne så
välsignadt flickaktig i trots af hennes lillgamla ansigte och
damaktigt uppsatta blonda hår. Hos denna figur råder ett
behag och en munterhet, som vi icke skulle anse beskärda
åt denne målare af lumpsamlares, jordarbetares och sme-
ders grofva fysionomier.
Men för Raffaëlli kan i kraft af hans djupa intellektu-
ella uppfattning öfver hufvud ingen framställning af indivi-
den misslyckas. Hans konst har i denna intellektuella upp-
fattning en orubblig och aldrig vacklande grundval, på hvil-
ken det beror att alla hans taflor förekomma oss ungefär
lika goda, så att man har svårt att föredraga den ena fram-
för den andra. Han är i dem alla tillstädes med hela sin
person, han har gifvit dem alla allt, hvad han egde af energi
och kraft. Emellertid har han naturligtvis kunnat gifva sina
taflor en alltjemt mera helgjuten prägel, allt efter som han
fick mera herravälde öfver sina medel, och han förmådde
icke från början att karaktärisera, åskådliggöra och lokali-
sera med de få drag, hvarmed han nu kan nöja sig. Äro-
rik i detta afseende är en af hans taflor från 1877, en bond-
familj. Det är fem figurer, uppstälda utan komposition och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
