Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rafaëlli på verldsutställningen i Paris af Emil Hannover
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
inre sammanhang mot en hvit vägg, beundransvärda i den
genomgående karaktäristiken, men målade med förskräckligt
besvär. Från en något senare tid är en annan tafla, Maire
et conseiller, befintlig liksom den föregående på den retro-
spektiva utställningen, ytterst detaljerad ända till den grad,
att hvarje skrynkla är tagen med och behandlingen, som är
grå och föga kraftig, skiljer sig icke synnerligen från an-
dras. Ännu i den ofvan omtalta taflan af gubben, som sö-
ker husjungfru (1883), är behandlingen omständlig och de-
taljerad och först från åren 1884—86 kan man räkna Raf-
faëlli som en fullt utvuxen tekniker, sjelfrådig, hänsynslös,
obestickligt personlig i sina medel.
Det har blifvit sagdt — i en för öfrigt icke synnerligt
insigtsfull kritik — att han från början gjorde gemensam
sak med impressionisterna och betraktade sig som hörande
till dem. Om detta är sant måste det vara hans små land-
skapsstycken och landskapliga bakgrunder, som gifvit honom
namn af impressionist, ty i sina figurer är han icke mera
impressionist än Holbein och Dürer. Det är det oföränder-
liga i fysionomien, han söker för den oföränderliga själen.
Och när hans landskap äro impressionistiska, är det just
derför att han betraktar landskapet såsom något i motsats
till karaktären ombytligt, beroende på väder och vind. Han
kallar icke heller sig sjelf impressionist. Landskapet är för
honom en bisak, efter hvilken han icke vill benämnas. —
Han ser sjelf sin betydelse i hvad han åstadkommit i figur-
karaktäristik. Derför kallar han sig karaktäristiker och han
har i högre grad än någon annan samtida rättighet till detta
namn.
På den franska utställningen i Köpenhamn på somma-
ren 1888 var han representerad lika så illa, som de flesta
andra stora franska målarne. Den utställningen var öfver
hufvud sammansatt, som om det gält att illustrera den fran-
ska konstens förfall. På den retrospektiva afdelningen af
verldsutställningen i Paris är Raffaëlli deremot för tillfället
representerad af 20 taflor, i hvilka man lär känna honom
förträffligt. I betraktande af den rika representation man
sålunda gifvit honom, måste man antaga att hans förtjen-
ster omsider — bortemot hans fyrationde år — blifvit er-
kända af hans landsmän. Det har nämligen icke alltid
varit så. Han är född fattig, har lifnärt sig som korsån-
gare i kyrkan och som baryton på en förstadsteater. Sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
