Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Paris just nu! af Gustaf Gullberg, anmäld av Hj. B—g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
Ja, »det mesopotamiske Sprog er et underligt Sprog», och
skämt åsido kunde franskan ha varit omsorgsfullare i »Paris just
nu». Jag skall dock icke trötta med mer än ett enda exempel till,
och går därför förbi det inbjudande »hotell» Dieu och det stora
dårhuset och rakt på Gambettamonumentet i bokens slut. In-
skriptionen är anförd, »herrliga, stolta, eldande ord, som Gam-
betta slungade ut en dag i kammaren 1870» (detta är nu ett
litet historiskt misstag; citatet är från proklamationen efter Metz’
fall, och någon kammare att slunga ut orden i fans inte vid den
tiden). De börja emellertid:
»Français ! Elève vos ames et vos Resolutions a la hauteur
des perils qui fondent sur la Patrie!»
Icke ett accenttecken (och naturligtvis ingen cedilj) annat
än på den olyckliga elev-formen för Elevez. Huru förklara denna
brist, som sedan fortgår i hela citatet och stör de väl lagda or-
den? Icke skulle väl händelsevis originalet vara inhugget med
stora bokstäfver?!
Som läsaren behagar finna erbjuder »Paris just nu» en viss
likhet med goodtemplarorden. Enligt dennas förra chef gäller om
den Runebergs ord om Lotta Svärd:
Något tålde hon skrattas åt
men lyckligtvis är för bägge fullt giltigt tillägget:
Men mera hedras ändå.
Den värdelösa franskan stör intrycket, men förstör ju icke
bokens värde. Vi ha förut framhållit dess praktiska förtjänster
genom de anvisningar den ger, dess lättlästhet och relativa full-
ständighet. Det är icke mer än rättvist att äfven egna ett er-
kännande åt de skildringar, där förf, alldeles lemnar den liberala
tidningsfrasen om »Det frigjorda arbetet» o. dyl., och låter den
omedelbara känslan tala, som i de vackra bitarne från Luxem-
bourgträdgården, Buttes Chaumont och andra, eller där en fläkt
drar förbi af det stora ’Paris, frihetens och revolutionernas stad,
verldens hufvudstad, som i skildringarna af intrycken från den
återuppståndna Bastiljen, från Eiffeltornet eller — trots allt! —
från Napoleons graf. Här ger oss förf, långt mer än turistkåseri,
och för det skall han också ha tack af en bland de många, som
ödet tvingar att låta sig nöjas med att läsa hvad andra sett, i
stället för att, som de kanske hoppats, se själfva.
Hj. B-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>