Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
komme att framkalla Tysklands motstånd. Men han antog,
att alla de opartiska europeiska kabinetten skulle inse och
erkänna rättmätigheten och nödvändigheten af dessa åtgär-
der. Han skref i en af sina depescher: »För en hvar, som
egnat en grundlig och opartisk uppmärksamhet åt denna
frågas utveckling, måste det synas ädagalagdt, att alla de
försök, som af danska regeringen blifvit gjorda i ändamål
att, på basis af de utaf samma regering år 1852 afgifna
förklaringar, åstadkomma en för monarkiens alla delar ge-
mensam konstitution, strandat emot de utifrån understödda
hertigdömenas motsträfvighet, och att det för danska rege-
ringen icke återstår annat än att bereda dessa hertigdömen
en ställning, som, jemte det den skyddar deras rättigheter
och upprätthåller deras egenskap såsom medlemmar af
Tyska förbundet, tillika tillåter de under Hans Danska Ma-
jestäts spira förenade länder, som icke utgöra en del af
detta Förbund, att lefva ett sjelfständigt lif, utan att se sig
blottstälda för ingrepp och för Tysklands inblandning i
monarkiens inre angelägenheter, oförenliga med dess fort-
satta tillvaro såsom oberoende stat.» 1 En annan gång
anmärker han: »det faller af sig sjelf, att hertigdömet Sles-
vig för hvars afsöndring icke samma skäl gälla (som för
Holstein och Luxenburg), med konungariket komme i en
närmare förening än Holstein;» att tvifvelsutan, vid afskaf-
fandet af den dittills gemensamma konstitutionen, röster
komme att höjas mot hvarje fortsatt tillvaro af en försam-
ling (riksrådet), den mången »anser som ett öfverflödigt
drifhjul, som kunde alldeles borttagas och hvars förrättnin-
gar i stället kunde öfverflyttas på konungarkiets och Sles-
och uppstälde sitt bekanta förbehåll, hvilket Danmark nödgades antaga för
att återfå Holstein, Danska regeringen förklarade sig vilja »på laglig och
författningsenlig väg» åstadkomma samtliga danska statsdelarnes »organiska
och likställiga författningsmässiga förening till en samlad monarki» (de-
pescherna! d. 6 dec. 1851 till kabinetten i Berlin och Wien, bil. n:o 2)
samt upprätthålla denna monarki såsom ett »välordnadt helt, att börja med
genom de gemensamma angelägenheternas förvaltning medels gemensamma
autoriteter, och dernäst genom en för de gemensamma angelägenheternas
behandling gemensam författning (kungörelsen den 28 jan. 1852, delgifven
stormakterna i depescher d. 29 samma månad). Först sedan dessa förkla-
ringar blifvit gjorda, afmarscherade österrikarne ur Holstein. Danmark
hade råkat i ett bakhåll, från hvilket vägen gick till 1864 års krig.
1 Depesch till svensk-norska sändebudet i London d. 29 mars 1861.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
