Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel - N:o 34. Till C. Rosenberg från E. v. Qvanten - N:o 35. Från C. Rosenbeg till E. v. Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen hemställer jag om följande korallarium af hela fram-
ställningen: Då intet Holstein längre stänger Danmarks väg till
Skandinavien, må Danmark upptaga den tråd, som fallit till
marken.
Skandinavismens motståndare inom Sverige ha alltid sagt,
att Danmark velat intressera Sverige endast för att få åt sig för-
svaradt oeh bevaradt Holstein samt Eidergränsen, ’och en blick på
en och annan sida af det sätt, hvarpå Danmark gått till väga,
tyckes i viss mån bekräfta denna åsigt. Nu är Danmark i till-
fälle att visa, att Sverige dock härvidlag misstagit sig. Danska
monarkien egde en raison d’être endast så länge Oldenburgska
dynastien förenade tyska och skandinaviska landsdelar under sin
spira; men nu, när de förra afskilts och gått till Tyskland, böra,
med samma och än större nödvändighet, de senare ansluta sig till
det öfriga Skandinavien. Danska folket kan ej annat än vinna
härpå. Sverige och Norge hvarken vilja eller kunna ingripa i Dan-
marks inre författningsförhållanden, som alltså finge fritt och sjelf-
ständigt utveckla sig, på samma gång som Danmarks nationella
ställning utåt blefve starkare skyddad. Det skulle alltså förlora
intet, men vinna mycket.
N:o 35.
Från C. Rosenberg till E. v. Qvanten.
Köpenhamn den 6 februari 1867.
Jag kan icke annat än bestämdt afråda, att de närmare om-
ständigheterna vid detta förslags tillkomst läggas i dagen. En
annan sak är, att offentliggörandet af sjelfva förslaget, med fast-
hållande af dess upprinnelse från kung Carl, samt hvad derpå
följde, kan vara nyttig, dock, enligt hvad mig synes, icke nu.
Mot det du säger om sjelfva underhandlingarna den gången,
om Monrads beteende vid det tillfället, om kungens svåra ställ-
ning och om ministèren, har jag ingenting att invända. N.b. De
national-liberale, Monrad inbegripen, skulle på konferensernas tid
med största glädje hafva uppoffrat eller befriat sig från Holstein.
Deri gör du dem orätt. Men de talade beständigt med Monrad
om hvad man kunde få Kristian IX att göra, och läto sig skräm-
mas genom föreställningen om ett motstånd, som växte i styrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
