Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Året 1889, politisk revy af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan ännu snöpligare än fordom Svan te vit i Arkona.
Väl måste hans motståndare Floquet, med hvilken han förr
en gång korsat sin väija, afgå från sin post som
ministerpresident (14 febr.), men Tirard, som en vecka derefter
blef Floquets efterträdare, visade sig måhända ännu bättre
kunna hålla Boulanger stången. »Den tappre generalen»
hade tagit till flykten, så snart det blef fråga om
efterräkning för vissa fuffens, som han under den framfarna
tiden begått. Han for som flykting till Belgien, till London,
slutligen till Jersey. Det samlade materialet blef emellertid
allt digrare, de därur mot honom framdragna bevisen allt
mera bindande. Den 8 augusti, då Eiffeltornet längesedan
var färdigt, och utställningen pågick i fullt utvecklad glans,
boijade den öfver honom nedsatta riksrätten inför franska
senaten sina sammanträden i Luxembourgpalatset; den 13
fäldes han för »sammansvärjning», den 14 för »attentat och
försnillning», och den sistnämnda var, såsom bevisen
ådaga-lade, af verkligen skandalös art. Boulanger jämte
Roche-fort och Dillon dömdes att »deporteras till någon bestämd
plats». Det var ej att vänta att de skulle sjelfmant inställa
sig för straffets undergående; de nöjde sig med att på
af-stånd protestera mot domen, men dristade äfven till höjande
af anhängarnes sjunkna mod att hotande hänvisa till de
standande allmänna valen. Man talar ibland om »moraliskt
nederlag», ett sådant i fullaste mening hade den »tappre
generalen» lidit, då han nu stod der som en öfverbevisad
bedragare och försnillare. Nederlagets följder fick han också
vid de bebådade allmänna valen erfara.
Den sociala arbetarrörelsen räknar, äfven den, sina anor
från den stora iranska revolutionen och synes hafva,
åtminstone indirekt, tagit intryck af dess hundraårsminne. Vi
vilja ej tala om den svallvåg däraf, som gått öfver till vårt
land; vi blott erinra om arbetardemonstrationen i Göteborg
på nyårsdagen, om den ännu större demonstrationen här i
Stockholm omedelbart före kungsjubileet den 21 jan.,
socialistkongressen i Stockholm (afslutad den 20 april, samma
dag prins Erik föddes) samt slutligen de flerestädes hållna
»bastiljfesterna». Det är i de stora kulturländerna som den
afgorande striden en gång skall utkämpas, och där visa sig
afven de förebådande stora symptomerna. Till dessa hörde
den stora socialistkongressen i Paris, hvilken afslöts den
26 juli, sedan den fattat beslut om 8 timmars normalarbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
