Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Året 1889, politisk revy af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, (för hvilken en allmän europeisk socialistdemonstration
lär komma att tillställas den 1 maj 1890). om tillsättande
af arbetsinspektorer, valda af arbetarne sjelfva, men aflönade
af staten, samt andra förslag, hvilka likaledes upptagits på
det sociala arbetarepartiets program. Denna kongress
sammanträdde och arbetade i all yttre stillhet; men i Tyskland
såg det i början verkligen hotande ut, då den stora
vest-faliska grufarbetarestrejken utbröt ungefär samtidigt med
parisutställningens öppnande. Till all lycka slöts dock denna
stora rörelse, i hvilken mer än 100,000 arbetare deltogo, i
det hela fredligt, utan annan blodsutgjutelse än den, som
militären i öfvermod eller obetänksamhet tillstälde, och som
kostade en mängd fredliga resande lifvet. Den unge
kejsaren synes här hafva ingripit i det hela både allvarligt och
förståndigt, om än hans något brutala tilltal till
arbetare-deputationen klandrades och väckte ond blod. I slutet af
maj återupptogos grufarbetena och strejken var slutad,
sedan den för arbetarne medfört någon förbättring, om än ej
allt hvad man väntat. Af ännu större omfattning blef den
stora dockarbetarestrejken i London, hvilken fullständigt
utbröt i slutet af augusti och åt de strejkande beredde rätt
vigtiga medgifvanden. Vid båda dessa rörelser förnekades
allt yttre samband med socialisternas planer och sträfvanden;
en viss inre solidaritet röjer sig dock omisskänligt och
socialismen har äfven velat räkna de vunna framgångarne sig
till godo.
Tyska regeringen förde emellertid på sedvanligt sätt
sitt poliskrig mot socialisterna både inom eget land och
kring dess gränser. Isynnerhet hade man nu till
operations-fält utsett Schweiz, där förhatade socialisttidningar utkommo.
Men den tyske agentens numera ej så alldeles ovanliga
tilltag, att under falsk flagg af uppviglare göra sina spaningar,
ledde denna gång till hans utvisning. Bismarck sökte
genast begagna denna händelse på ett sätt, hvilket tog sig ut
som ett tillämnadt attentat mot den schweiziska republikens
sjelfständigliet som neutral makt. Den 5 juni afläts
nämligen till schweiziska förbundsregeringen hans hotande not,
livari förklarades, att Tyskland »tillsammans med de
förbundna makterna funnit sig föranlåtet taga den frågan i
öf-vervägande, huruvida Schweiz* neutralitet vore förenlig med
upprätthållandet af fred och ordning i de öfriga staterna.»
På samma gång republiken energiskt häfdade sin traktats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
