Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Operarevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjäril kring de olika situationerna och gör sitt bästa att försona
åhöraren med librettons longörer, som äro horribla, en olyoka
vanlig nog för resten vid dramatisering af Andersenska sagor,
såsom man torde kunna erinra sig från Per Svinaherde, hr
Chri-stiernsons stora kassapjes, som så hastigt kom bort från k.
operan efter en kort men lysande lefnad af en säsong.
Hr Charles Kjcrtdf — hr C. K. det är kompositören —
eger visserligen ingen melodisk originalitet men han sätter ihop
bra och mycket mer dramatiskt än t. ex. professor Hallström
hos oss (jemför Svinaherdens finaler). Prinsens serenad och
prinsessans nocturne låta väl höra sig som lyriska
stämningsbil-der af ganska behaglig art, men kärnan i hr K:s begåfning torde
ligga i hans beundransvärda talang att hitta på pigga och
lif-vande men ej alltför gatmessiga kuplettmelodier. Sådant är i
sanning ingen liten konst, då här gäller dels att undvika
stelhetens och ofolklighetens Soylla dels platthetens och råhetens
Cha-rybdis. I allmänhet måste sägas att hr C. K. ingenstädes
tangerar Scylla och om han någon gång dragés åt Charybdis får
dock hvirfveln aldrig honom riktigt fatt, dertill förstår han sin
affär för bra och svänger sig hela vägen igenom med stor
politik. Perlor af kuplettsång lysa i såväl kejsarns som skälmarnes
partier, af de sistnämndas är Trapps (i första akten) rent af ett
mästerstycke, värdigt Frankrikes förnämsta musikaliska kåsörer,
såsom Auber, Lecocq, Offeobach i deras bästa alster inom denna
för en icke-fransman så riskabla genre.
Fru Moes musikaliska parti kunde vara tacksammare och
större, men det lilla hon har att sjunga föredrages med stort
behag, rösten har tilltagit i fårg och volym och äfven
koloraturen tycktes ha återvunnit all sin forna ledighet. Spelet var väl
operamessigt, men högst elegant, apparitionen i de pikauta mång*
skimrande toiletterna icke litet förförisk. Vi förstå ej hvarför
ej k. operan skyndar att försäkra sig om en talang, som
verkligen är den enda i Stockholm som kan fylla tomrummet efter
Vendela Andersson och — Olefine Moe.*
Hr Kloed fylde mindre väl denna teaters svåra akustik.
Hans ursprungligen svaga tenor har af forcerad tjenstgöriDg tagit
skada och klingar ej mer som förr å denna scen.
Fröken Anna Pettersson som hans väpnare skulle säkert
gjort något extraordinärt af Svantes lifliga parti. Fru Lundberg
* Vi kunna enligt meddelande från Operan upplysa, att Anna
Pel-(crssQn är utsedd att fylla detta tomrum. Beds. anmärkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
