Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Literaturöfversigt, af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vän generaldirektören protegerad af den l&oge dryge bondfiluren,
ett mästerstycke af politisk satir.
Som helhet betraktad ger boken rika löften — ungdomlig*
heten plär ja försvinna med åren — oeh när vännen Max gjort
lika rik erfarenhet inom sin nya krets som inom den gamle, kan
det bli intressant nog att träffa honom igen.
Man känner nästan ett behof att öfvergå från herr
Lande-gård till fru Leffler. Den konstnärliga mogenheten, den
objektiva något kalla analysen verkar dubbelt välgörande ofvanpå ett
»ungdomslif i stämningar». Det intryck af vederhäftighet fru
Lefflers författarskap alltid lemnat stegras än ytterligare af
hennes nya bilder »Ur lifvet». Det är en lugn objektivitet i dessa
skildringar, förf. nedlåter sig aldrig att ockra på en falsk
sentimentalitet, hon försmår alla de konstgrepp, med hvilka den
oäkta konsten försöker fånga naiva läsare. I novellen »En
brödkaka» lemnas utan synlig bitterhet ett bidrag till historien om
kampen för tillvaron, hvilket bränner sig in i läsarens minne
med klarheten af något upplefvadt.
Någon utveckling från den ståndpunkt förf. intagit i sina
föregående bilder ur lifvet utmärker denna samling dock icke,
vare sig i innehåll eller framställningskonst. Det synes
knappast som om hon gjort några studier för sitt nya verk utan
lef-vat på gamla minnen. Ett undantag skulle möjligen kunna göras
för »Den gråtande Venus», en delvis i synnerligen liflig stil
hållen italiensk historia, som emellertid är mera konventionell
än de öfriga novellerna. De många vänner fru Leffler förvärfvat
skola emellertid med glädje i denna samling återfinna det bästa
man varit van att vänta af hennes skriftställarskap.
På gränsen till skönliteraturen står Strindbergs »Bland franska
bönder», subjektiva reseskildringar, hvilka emellertid författaren
torde snarare vilja hafva betraktade såsom sociologiska stadier.
Förf. har en utpräglad förkärlek för det lilla landtbruket ooh
tyckes icke vara långt ifrån att tro, det den sociala frågans
lösning ligger i småbondeordningen. Otvifvelaktigt torde väl vara,
att förf. ser något för ljust på denna samhällsklass, men för
öfrigt är ju hela detta ämne så omtvistadt och äfven så outredt,
att man nog har skäl att vara förf. tacksam för de bidrag han
lemnat till dess belysning, äfven om man ej delar hans
uppfattning. Från literär synpunkt behöfver icke sägas, att man äfven
i detta arbete spårar, att det leder sitt ursprung från vårt lands
utan gensägelse största nu lefvande författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
