Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Literaturöfversigt, af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är, när man betänker den fond af studier oob arbete,
som ligger till grund för en skildring sådan som denna, oob huru
mycket mera som kunnat under gynsammare förhållanden blifva
deraf — det är snarare med harm ttn med resignation man tänker
på, att det lilla anslag våra svenska bönder dook bestå åt
litera-toreos män i vårt land skall förvaltas af den klick, som för
närvarande tyckes beherska svenska akademien. Det finnes ju
äfven inom akademien en och annan begåfoing och förmodligen
ifven en och annan med något vidare vyer än
boudoarkolportö-rens — vore det ickc på tiden att de för sin egen heders skull,
sin literära och moraliska heders skull, tillsåge att dem
anförtrodda medel bättre förvaltades? I nödfall få väl bönderna
tillse, att man icke stjäler pengar ur de skattdragandes fickor
till sådant bruk som akademien gör deraf.
Af dikten i bunden form är A. U. Bååths »På gröna
stigari det betydligaste hösten bringat. Sin individuella form har
han lärt sig att allt mera beherska, och i denna diktsamling är
den, utan att ha förlorat något af sin egendomliga prägel, af ett
betagande välljud. Innehållet är den mognade mannens intryck
af det skiftande DUtiÄslifvet. Blott en anmärkning — och jag
erkänner, att det är för att komma med denne som jag omnämt
diktsamlingen, hvilken nog kritikens bön förutan träDger till dem,
som ha sinne för poesi. Det finnes två dikter till Björnson, en
i varma ord hyllande skalden, en i hårda ord dömande
politikern. Hvarför instämma i det vanliga ropet mot Björnson?
Det finnes väl ingen i Sverige, som gillar hans fanfaronnader,
eå egnade att störa sämjan mellan de förenade folken, men —
deriftin till att behandla Björnson som nu vanligen hos oss sker
Sr ett stort steg som herr Bååth är för god att taga. Det gäller
h§r mera än någonsin, att comprendre c’est pardonner, och det
är väl icke så svårt att förstå den berättigade och jag skulle
nåstan vilja säga heliga känsla, som i Björnsons utfall mot
broderlandet fått ett så olämpligt och sorgligt uttryck.
Den så tidigt bortryckte Edvard Fredin har i »Vår Daniel
oeh andra dikter» lemnat efter sig ett vackert minne, hvilket
icke bort grumlas af den mer än lofiigt enfaldiga inledning,
bvarmed herr Runström försett boken. Märkvärdigt nog paknas
i samlingen förf:s mest bekanta dikt från revolutionsfesten.
A. Har a/dson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
