Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de nämda decennierna uppvisa något motsvarande. >He was a
man in all, take him a9 he iö>.
Om hrr Josephson och Holmqvist firo vidskepliga, och det
brukar teaterfolk i allmänhet vara, så se de nog nu tillbaka som
på ett par Tykobrahedagar till de dagar, då de först på skrufvar
drefvo genom hr Hjeretedts antagande till teaterassociationens
kamrer och sedan, då i följd af bristande omtänksamliet och
praktisk klokhet associationen tycktes gå i lås, till honom
öfver-läto hela affären. Det är uppenbarligen inte med denne senare som
med Caesar, med hvilken som bekant det kunde vara lugnt att
sitta i samma farkost. Han måtte oskyldigt nog vara en
»getta-tore» — åtminstone för teatrar. Det Willmanska teaterväldet, som
han af alla krafter plitande och talande sökte hålla uppe,
började ju lossa mera synbart i fogningarna ungefor samtidigt med
hans ditkomst. Och det Josephsonska-Holmqvistska
teaterföretaget, som förr varit ute i vida farligare stormar och nu tycktes
vara nära inne i hamnen, går nu helt tvärt till botten, och det
fastän de hade ham unga raska krafter att påräkna vid försöken
att hålla skutan öfver vatten. Det är dåliga omen.
Men nu till de skådespel, h vil ka ej varit förlagda till
öfver-ståthållarämbetets kanBli eller teaterns kontor, utan till sjelfva
scenen. De äro af vida mindre pikant art. Om någon, såsom
personer verkligen gjort i höst, icke ironiskt talar om hr Hjertstedts
»planmässiga bemödanden att upprätthålla en god repertoar», så kan
yttrandet ej förklaras annat än som beroende på en mer än loflig
tanklöshet eller på bristande insigt om ordens valör.
Planmässig-heten illustreras bland annat både kanske af upptagandet af
Tur-genjeffs Natalia och isynnerhet att göra det på en sådan tid, att
dess gifvande afbröts efter andra representationen och pjesen
följaktligen sjelfdog. Och att förmena, det uppgräfvandet af sådana
stycken som »En fattig ung mans äfventyr», »Ringaren i Notre
Dame», »Den vandrande juden» (kanske en vitzig afskedshälsning
till f. d. regissören och f. d. ene egaren) etc. eller spelandet af
»Högmod går för fall», »Posten från Lyon», »Pickwick-klubben»,
»Köpmanshuset», »Ett litet troll» m. fl. falla under rubriken god
repertoar vore väl mer än lofligt starkt. Den dramatiska
ambitionen måtte vara den att komma ned på Folkteaterns nivå.
Spelet i »En fattig ung mans äfventyr» var tämligen
otill-fredställande öfver lag och det kan då nästan förlåtas birollernas
innehafvare för desba rollers beskaffenhet och äfven fru Dorsch och
hr Engelbrecht i bravur- och hufvudrollerna till viss mån i följd af
allt det förlegade som är påbredt dessa. Trots schäferhatt, ljusröd t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
