Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Lefnadsteckning öfver Arvid Ahnfelt, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den då högst nervöse och i sådan situation bittert
misstänksamme S. gaf på det välmenta förslaget ett vägrande
svar i uttryck af den mest våldsamma nervositet och
misstänksamhet. »Det är», skref han från London, »oss emellan
fråga om literär eganderätt. Jag har till dig sålt icke
eganderätten, utan publikationsrätten till min uppsats om den
konstitutionela rätten, nämligen att publicera den i den af dig
utgifna tidskriften. Skulle något annat eller mera ingått i
köpet, kunde du ju t. ex. ansett dig berättigad att signera
den med ditt eget, med skräddare Palms, med h. m:t
konungens eller med hvilket som helst annat »pikant» namn, eller
att, om detta med större fördel för dig kunde ske, öfverlåta
den till införande i nästa nummer af Vikingen, Julgrisen
eller Svenska Dagbladet. — — Signaturen är icke min,
med den må du gerna göra hvad helst dig lyster, men
uppsatsen är min, och om den är mitt sista ord ett bestämdt
nej till ditt förslag.»
På dessa våldsamma utgjutelser svarade Ahnfelt med
samma lugna godmodighet helt enkelt: »Jag tror vi låta
Scævola-frågan hvila nu. Jag var — som jag redan tillåtit
mig påpeka — i min goda rätt att göra förslaget och du
att säga nej. Ha vi missförstått hvarandra, så är nu
missförståndet häfdt.» Lika godlynt svarades på Strömbäcks
yrkande att helt och hållet borttaga Krook-signaturen: »För
Dag. Kr.s läsare är Fritz Krook en gammal bekant, som
dyker upp igen med glans. Då jag inte fick döpa om
honom till Sævola, tycker jag inte heller begära, att jag
skulle afkläda honom helt och hållet.»
Under arbetet för tidskriften öfvergaf Ahnfelt ej sin
arkivforskning; tvärtom, denna drefs lika oförtrutet som
någonsin samt gaf äfven åt tidskriftens innehåll ett rikligt,
mer eller mindre bearbetadt och ordnadt material. Denna
forskning var fortfarande hufvudsakligen riktad åt det
politiska hållet, och under ofta förnyade resor till utlandets
storstäder anlitades därvarande arkiv. I Paris började han
samlandet af de intressanta, för vår historia vid början af
detta århundrade till stor del ganska upplysande bref och
aktstycken, hvilka sammanfattades i arbetet »Utländska
diplomaters minnen från svenska hofvet»; samlings- och
excerperingsarbetet fortsattes i London, där det efter Ahnfelts
anvisning mestadels utfördes af Strömbäck, hvars gamla, nu
åt Ahnfelt öfverlåtna signatur Scævola också användes som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
